Return to search

Drivkrafterna bakom hållbarhetsredovisning : En undersökning bland Dalarnas kommuner

Sammanfattning Bakgrund: I och med Gro Harlem Bruntlands rapport "Our common future", som skrevs i mitten av åttiotalet, fick hållbarhetsfrågan ett uppsving och trots att det nu har gått mer än 25 år är ämnet fortfarande högaktuellt. Det finns ett stort behov av att göra samhället hållbart och det är av allmänt intresse att vi åstadkommer förändringar. Här har företagen och den offentliga sektorn en viktig roll och hållbarhetsredovisningen är ett verktyg att nå detta mål. Problem: I Sveriges kommuner är det idag väldigt stor variation på hur och om man hållbarhetsredovisar. Enligt FAR, branschorganisationen för revisorer och rådgivare, är kvaliteten på rapporterna dessutom långt ifrån tillfredsställande. Att upprätta hållbarhetsredovisning är inte lätt eftersom rapporten ska sammanställa ett flertal olika dimensioner. Idag är hållbarhetsredovisning frivillig för den offentliga sektorn och det finns ännu inga riktlinjer som är anpassade just för denna sektor, vilket gör det svårt för de organisationer som vill börja med denna form av redovisning. Jämförelse och kontroll av information blir ett problem eftersom redovisningarna inte är enhetliga. Det är av intresse att förstå de drivkrafter som får kommuner att hållbarhetsredovisa i syfte att kunna gynna målet- ett hållbart samhälle. Syfte: Vi har några förklaringsvariabler som vi tror kan utgöra tänkbara drivkrafter till att organisationer hållbarhetsredovisar. Dessa är sökande efter godkännande, institutionellt tryck/anpassning och informationsspridning. Vi ska i denna uppsats pröva dessa variablers giltighet i några av Dalarnas kommuner. Metod: Undersökningen bygger på sexton kvalitativa telefonintervjuer med anställda inom nio av Dalarnas kommuner som alla har någon form av ansvar för redovisning inom kommunen. Slutsats: Den viktigaste drivkraften bakom hållbarhetsredovisning inom Dalarnas kommuner är enligt vår undersökning att sprida information och att söka legitimitet. / Abstract Background: When Gro Harlem Brundtland wrote her report "Our common future" in the mid eighties sustainability really got a boost and although it has now been more than 25 years, the subject is still highly topical. There is a great need to make society sustainable and it is the public interest that we bring about change. Here, companies and the public sector play an important role and sustainability reporting is a tool to achieve this goal. Problem: There are very big differences in if and how the municipalities of Sweden make sustainability accounting reports. Accourding to FAR, the trade association of accountants and advisors, the quality of the reports is far from satisfactory. To set up sustainability accounting reports isn´t easy because of the complexity of the task since it spans over three very different dimensions. Sustainability accounting is voluntary in the public sector today and there are yet no guidelines to follow, which makes it hard for the organisation that wants to begin making these kind of reports. Comparision and verification of the information in the reports also become a problem because of the lack of homogenity of the reports. It´s important to understand the driving forces that make municipalities create sustainability accounting reports in order to serve the purpose - to create a sustainable society. Purpose: We have a few explanatory variables which we think are possible driving forces why organisations create sustainbility accounting reports. These are search för approval, institutional pressure/ adaptation and to spread information. We are going to try the validity of these variables among some of the municipalities of Dalarna. Method: The study is based on sixteen qualitative telephone interviews with staff in nine of the municipalities of Dalarna who are all involved in the process of making accounting reports. Conclusion: The most important driving forces behind sustainability accounting in the municipalities of Dalarna, according to our survey, are to spread information and to seek legitimacy.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hig-16372
Date January 2014
CreatorsHalvarsson, Anna, Andersson, Monica
PublisherHögskolan i Gävle, Avdelningen för ekonomi, Högskolan i Gävle, Avdelningen för ekonomi
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.0022 seconds