Return to search

Inverkan av olika baslinjelängder, antal referensstationer och sessionstider vid etablering av stomnät med statisk GNSS-mätning. : Vid etablering av stomnät för kommunanvändning. / The influence of baseline length, number of reference stations and observation time when establishing a geodetic reference network with static GNSS. : When establishing a geodetic reference network for use in a municipality.

En fungerande geodetisk infrastruktur är viktig för att kunna säkerhetsställa att geodetisk mätning går att genomföra om GNSS-tekniken skulle påverkas av störningar. Ludvika kommun saknar för närvarande kunskap om kvaliteten på kommunens nuvarande stomnät. Ludvika kommuns mätavdelning vill därför etablera ett nytt stomnät med hjälp av statisk GNSS-mätning. Syftet med detta arbete är att undersöka vilken lägesosäkerhet i plan och höjd som kan uppnås i ett stomnät etablerat med statisk GNSS-mätning inför planerad utveckling av ett nytt stomnät i Ludvika kommun.  Frågeställningar specificerades utifrån syftet med studien till: Vilken lägesosäkerhet får ett stomnät i plan och höjd vid användning av statisk GNSS-mätning vid etablering? Hur påverkas lägesosäkerheten i nätet av baslinjelängden till närmsta Swepos-station. Bildas det inom nätet olika lägesosäkerhetszoner när avståndet till närmsta Swepos-station varierar inom stomnätet med 5–15 km? Kan tillägg av korrektionsdata från en Swepos-station på 16 km avstånd påverka noggrannheten i stompunkter belägna på 15 km avstånd från närmsta Swepos- station?    Inom studien etablerades ett stomnät med 15 stompunkter runt orterna/områdena Blötberget, Gonäs, Klenshyttan, Skeppmora, Laggarudden, Hammarbacken och Lyviken i Ludvika kommun. Av punkterna var åtta gamla höjdfixar och resterande sju punkter var gamla polygonpunkter. Vid statisk GNSS-mätning på utvalda punkter anpassades sessionstid efter längsta baslinjelängd inom en session.    Stomnätet som etablerades i studien med statisk GNSS-mätning hade en genomsnittlig radiell lägesosäkerhet i plan på 0,011m och en genomsnittlig lägesosäkerhet i höjd på 0,015m. Det sågs i etablerat nät trender på att lägesosäkerhetszoner skapades, det var dock inom studien svårt att fastställa om det var sessionstid, baslinjelängd eller en annan faktor som var den bakomliggande faktorn. Tillägg av en Swepos-station innebar i sin tur en förbättring i lägesosäkerhet för de punkter som kopplades via baslinjer till den tillagda Swepos-stationen.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-100555
Date January 2024
CreatorsSpjut, Nora
PublisherKarlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013)
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.0029 seconds