No description available.

No description available.

Traditionella stomnät med fasta markerade punkter (s.k. passiva nät) som realiserar ett referenssystem har länge varit dominerande inom den geodetiska infrastrukturen. Numera finns satellitbaserade referenssystem (s.k. aktiva nät) som har medfört att de traditionella stomnätens roll inom samhällsmätningen har minskat kraftigt. Den minskade användningen har lett till att underhållet av näten i många kommuner har prioriterats bort. Fasta markerade stomnät utsätts kontinuerligt för påfrestningar från t.ex. väder, snöröjning och markarbeten, något som gör att kontroll och underhåll måste göras regelbundet. I Gävle kommun har inget underhåll eller nyetablering av stompunkter skett på många år. Syftet med denna studie är att ge klarhet i hur stor lägesavvikelsen är i delar av Gävle kommuns plana stomnät och utifrån resultatet komma fram till ett förslag för framtida förvaltning och utveckling. Fem områden med olika bra kvalité på stomnäten valdes till undersökningen: Sätra, Valbo, Hille, Södra Bomhus och Furuvik/Ytter-Harnäs. I varje område valdes ca 20 punkter ut vilka sedan inventerades. Om punkterna uppfyllde kravet på goda GNSS-förhållanden och tillgänglighet kontrollmättes de med nätverks-RTK uppställd på stativ med mätning i en minut och återbesök efter minst 20 minuter. Resultatet av kontrollmätningen visade att 95 % av punkterna hade en radiell lägesavvikelse inom 64 mm. Störst avvikelser hade punkter ingående i 53000-serien i Södra Bomhus (RMS 54 mm) och lägst avvikelser hade punkterna ingående i 30000-serien i Sätra (RMS 13 mm). Vi anser med stöd av tidigare studier att en radiell avvikelse på ±40 mm kan accepteras på en punkt när den kontrollmäts med nätverks-RTK. Gävle kommun har idag ingen stomnätsstrategi men denna studie ger ett förslag som innebär att inget framtida underhåll bör göras med undantag av punkter i 30000-serien som bör bevaras för att i framtiden ingå i ett glest huvudnät. I Södra Bomhus bör inte 53000-punkterna användas på grund av dess höga lägesavvikelser. I övrigt rekommenderas att traditionella punktskisser inte bör underhållas och uppdateras och man bör eftersträva att hålla stomnätskartan aktuell.

Passiva geodetiska referenssystem ger möjlighet till noggranna positionsbestämmelser via fysiska koordinatbestämda markeringar. Detta ger i sin tur goda möjligheter för etablering av instrument och noggranna detaljmätningar av objekt. För att mätosäkerheten i referenssystemen ska hållas stabilt över tid bör markeringar av punkter ske där yttre faktorer påverkar stompunkter så lite som möjligt. I stomnät längs med järnvägen finns många olika markeringstyper som kan påverkas olika mycket av yttre påfrestningar. Då det kostar mycket pengar på att underhålla stomnät längs järnvägen bör dessa stompunkter markeras på bästa möjliga sätt.  I studien är syftet att undersöka hur mycket olika markeringstyper tenderar att deformera sig över tid längs järnvägen för att eventuellt kunna ge Trafikverket ett bättre beslutsunderlag för framtida markeringar av stompunkter. Detta görs genom undersöka Trafikverkets stompunktsarkiv.  Resultaten visade att olika markeringstyper deformeras olika mycket vid samma epoker, men att det är väldigt små skillnader vid jämförelser av medelvärden och standardosäkerheter. För stompunkter som befinner sig nära spåret kan ett tydligare samband ses kring att de punkterna deformeras mer än punkter som ligger längre bort från spåret.

Högskolan i Gävle har en mängd av utbildningar som har anknytning till geodetisk mätning. Sedan tidigare finns det en uppsättning lägesbestämda punkter i Högskoleområdet som används inom dessa utbildningar där mätning förekommer. Punkterna har etablerats i olika omgångar, oberoende av varandra, och därför kan de inte kallas för ett stomnät. Syftet med detta examensarbete är att etablera ett stomnät i plan vid Högskolan i Gävle i referenssystemet SWEREF 99 16 30. Stomnätet bör hålla en hög kvalitet för att vara användbart inom all geodetisk mätning som Högskolan ägnar sig åt. Etableringen av stomnätet har delats upp i två delar. Den första delen består av planering, genomförande och efterberäkning av statiska GNSS-mätningar och den andra delen består av planering, genomförande och efterberäkning av terrestra mätningar (mätning med totalstation). Etablering av stomnät utförs ofta i två steg där mätning med Global Navigation Satellite System (GNSS) används för att lägesbestämma ett antal utgångspunkter som ska omsluta resten av stomnätet. Statisk GNSS-mätning utfördes med Trimble R12i på 9 stabila markeringar runt Högskolan under tre mätsessioner. Baslinjeberäkning och nätutjämning utfördes i 4 olika scenarier för att se hur beräkningen av koordinater påverkades av olika val av frekvens och användning av fasta kontrollpunkter (SWEPOS referensstationer).  För planering av terrester mätning och för att uppnå antalet rekommenderade sikter mellan punkter i stomnätet utfördes en rekognosering av Högskoleområdet, i kombination med simulering i datorprogrammet SBG Geo. Tillfälliga punkter markerades ut för att förbättra stomnätets geometri och uppnå kraven i HMK – Stommätning (2021) för stomnätets kontrollerbarhet. Stommätningen utfördes med satsmätning med totalstationen Trimble S5 1’. I efterberäkningen undersöktes vilken anslutningsmetod som var mest lämplig med avseende på skattade standardosäkerheter för utgångspunkter och nypunkter. Resultatet blev ett stomnät med totalt 36 markerade punkter. Viktsenhetens standardosäkerhet för stomnätet blev 0,2055 och kontrollerbarheten 0,6 efter en unitär transformation, och en skattad standardosäkerhet för nypunkter på millimeternivå. Kvadratisk medelavvikelse mellan utgångspunkter inmätta med GNSS-teknik och nypunkter inmätta med terrester teknik blev 4,39 mm. / The University of Gävle has a range of courses related to geodetic surveying. There is already a set of points with coordinates in the university area, which are used in courses where geodetic surveying occurs. The points have been established at different times, independently of each other, and therefore cannot be called a geodetic control network. The purpose of this thesis is to establish a control network in 2D at the University of Gävle, in the reference system SWEREF 99 16 30. The control network should be of high quality to be useful in all geodetic surveying that the university engages in. The establishment of the control network has been divided into two parts, the first part consists of planning, implementation and post-processing of static GNSS measurements, and the second part consists of planning, implementation and post-processing of terrestrial measurements. The establishment of a geodetic control network is often carried out in two steps where measurement with Global Navigation Satellite System (GNSS) is used to determine the position of a number of starting points that will surround the rest of the control network. Static GNSS measurements was performed with Trimble R12i on 9 stable markings around the university during three sessions. Baseline calculation and network adjustment were performed in 4 different scenarios to see how the calculation of coordinates was affected by different choices of frequency and use of fixed control points (SWEPOS reference stations). For planning of the terrestrial measurements, and to achieve the recommended number of sights between points in the control network, a simulation in the computer program SBG Geo. Temporary points were marked out to improve the geometry of the control network and meet the requirements in HMK – Stommätning (2021) for the controllability of the control network. The terrestrial measurements were carried out by surveying with total station Trimble S5 1’. In post-processing, the alternatives for connecting the control network to SWEREF 99 16 30 was investigated with regard to estimated standard uncertainties for starting points and new points. The result is a geodetic control network with a total of 36 marked points. The standard error of unit weight for the control network resulted in 0.21 after a unitary transformation, and the estimated standard uncertainty for new points was at the millimeter level. The average deviation between starting points measured with static GNSS and new points measured with terrestrial technology was about 4 mm.

Geodetic measurements with a gyro theodolite are an important technique for establishing control networks in tunnelling projects. The observations are used as a separate control point outside the main network while checking the angle of the tunnels direction as it is difficult to connect the underground network to a superior network outside the tunnel.  This study aims to investigate the usefulness of gyro surveys in tunnel networks and evaluate how much they improve the positional accuracy of underground control networks. The study compares a total of four network simulations (with and without gyro observations) that have been divided into 12 sections. The sections are then compared to each other to determine the influence of gyro observations on the positional uncertainty in the network. Gyro observations were found to contribute to significant improvements in measurement data. Without them the tunnel would have an uncertainty greater than five centimetres within approximately 1000 m. The results provide valuable insights into the impact of gyro measurements on geodetic control network in tunnels and how they can be used to improve measurement data. / Gyromätningar och gyroteodoliter har idag en viktig roll på grund av de höga krav på noggrannhet som ställs inom många av dagens tunnelprojekt vid stomnätsmätning i tunnlar. Gyroobservationerna används för att få en utomstående kontroll av stomnätet då detta på grund av tunnelns utformning är problematiskt att koppla mot ett överordnat nät. Det finns dock inte mycket skrivet om hur dessa bör användas samt hur stor effekt mätningarna har på ett vanligt tunnelbygge idag. Studiens syfte är att undersöka gyromätningar användbarhet i tunnelnät samt utvärdera hur mycket dessa förbättrar noggrannheten på kortare stomnät i tunnelmiljö. I rapporten har sammanlagt fyra nätsimuleringar för en tunnelbana i Stockholm jämförts med varandra där två tillhör byggnätet och två bruksnätet (med och utan gyroobservationer). Dessa har delats upp i totalt 12 sektioner varav 6 stycken innehåller gyroobservationer och 6 är utan gyroobservationer. Sektionerna har sedan jämförts med varandra för att ta reda på hur stor inverkan gyroobservationerna har på osäkerheten i näten samt om det är möjligt att nå upp till en teoretisk osäkerhet i nätet på max fem centimeter. Resultatet visar att den radiella medelosäkerheten minskade från 1,69 cm till 0,93 cm i sektion 1, 1,24 cm till 0,64 cm i sektion 2 och 7,13 cm till 1,64 cm i sektion 3. Vid genomslaget mellan sektion 1 och 2 minskade osäkerheten från 5,10 cm till 1,14 cm i sektion 1 och i sektion 2 från 4,41 cm till 1,48 cm. Sträckan på fackverksnätet innan osäkerheten översteg fem centimeter blev 794m i sektion 1 och 846 m i sektion 3. I sektion 2 översteg aldrig osäkerheten fem centimeter trots att längden på fackverket var 971 m. Sektion 1 och 2 i bruksnätet visade ingen betydande förändring beroende på om gyroobservationer användes eller inte. I sektion 3 minskade dock den radiella medelosäkerheten med 2,29 cm vilket kan förklara genom att stomnätet inte har något anslutningsnät i slutet på denna sektion. Generellt visades gyroobservationerna bidra till stora förbättringar av mätdata i byggnätet och utan dessa skulle tunneln inom ca. 1000 m ha en osäkerhet större än fem centimeter. Resultatet ger en bra inblick i hur stor påverkan gyromätningar har på stomnät i tunnlar samt hur dessa kan användas för att förbättra mätvärden.

Av olika orsaker sker rörelser i strukturer, vilket leder till att deformationer uppstår. För att upptäcka deformationer krävs att förändringarna övervakas regelbundet. Övervakning kan ske på olika sätt. När detta utförs bör ett stomnät, upprättat av referenspunkter av god kvalitet, finnas tillgängligt. Stomnätet ger en grund för deformationsmätningen och gör att instrumentet som används, kan erhålla en lokalisering av var referenspunkterna placeras innan mätningen av strukturen utförs. 2014 utförde konsultföretaget Sweco, med uppdrag från Leksands kommun, en deformationsmätning av Leksandsbron, som är en gammal bågvalvsbro från 1925 i Leksands kommun, Dalarnas län. Syftet var att undersöka brons hållbarhet, men några slutsatser kunde inte dras utifrån den mätningen. I denna studie är syftet att ge förslag på hur Swecos stomnät skulle kunna utvecklas. Kompletteringen av stomnätet utfördes genom en simulering i programvaran SBG Geo där ett antal av Swecos kända stompunkter valdes och nya stompunkter placerades ut grafiskt med avseende på kvalitet, tillförlitlighet, geometri och ekonomiska aspekter i tre scenarier. Ett stomnät kan se ut på många olika sätt i teorin, men i praktiken är omgivningen begränsad vid bromätningar. Nätutjämning av förslagen fick senare klargöra vilket nät som var det bästa för att använda som referens till inmätningen av bron. Kompletteringen resulterade i att det förslag som var det mest lämpade också var det som var bäst anpassat till brons omgivning, natur och sikt. Det bästa förslaget har därefter användes därefter till inmätning av Leksandsbron, där Swecos deformationsmätning utgjorde referens. Inmätningen av stomnätet och bron utfördes med totalstationen Trimble S7. Genom nätutjämning beräknades nätets koordinater och osäkerheter från observationerna och differenserna jämfördes mot Swecos punkter för att se om någon deformation uppstått. Resultatet visar att två av Swecos punkter och några av brons punkter har utsatts för deformation. Deformationen för punkternas avvikelser analyserades också genom att använda t-student signifikanstest på ett konfidensintervall av 95%. Är avvikelsen inom intervallet har punkten inte rört sig och är avvikelsen utanför konfidensintervallet har punkten rört sig. Signifikanstestet visade att de punkter som utsatts för deformation i nätutjämningen även är signifikanta i t-student testet och bekräftade att punkterna har rört sig. / For different reasons there are movements in structures, which leads to deformations. To monitor deformations, the changes have to be monitored on a regular basis. Monitoring can take place in different ways. When doing this, a core network based on good quality reference points, should be available. The core network provides a basis for deformation measurements and allows the instrument to predict a suitable location before measuring of the structure. In 2014, the consultancy company Sweco, commissioned by Leksands municipality, made deformation measurements of Leksandsbron, an old arch bridge from 1925, situated in Leksand, Dalecarlia. The intention was to investigate the sustainability of the bridge, but it was not possible to draw any conclusions from the measurements from 2014. The purpose of this study is to give suggestions on how the core network from Sweco could be developed. The completion was performed by a simulation in SBG Geo Software where some known points from Sweco were chosen as a reference and new points were graphically placed in terms of quality, reliability, geometry and economic aspects in three scenarios. A core network can look in many different ways theoretically, but practically, and especially at bridge measurements, there are limitations. By network adjustment of the proposals it could be clarified, which network was the best one to use for the survey of the bridge. The result of the completion was that the best suited proposal also was the one best suited to the surroundings, nature and visibility of the bridge The best suggestion was used for the bridge measurement with Sweco´s deformation measurement as a reference. The survey of the core network and the points of the bridge was performed by the Trimble S7 total station. With network adjustment the coordinates and assurances were calculated and the differences were compared to Sweco points to see if any deformation had occurred. The result showed that two of Sweco´s points and some of the bridge points have been exposed to deformation. The deformation has also been analyzed for the deviations of the core network points and the bridge points by using t-student significance test of a confidence interval of 95%. If the deviation is within the range it´s considered that the point has not moved and if the deviation is outside the range it´s considered that the point has moved. The significance test showed that the same points that had been exposed to deformation in the network adjustment, also were significant in the t-student test, which confirms that the points have moved.

Sverige har under lång tid haft flera olika koordinatsystem, både nationella och lokala. Nu genomförs en övergång till ett gemensamt koordinatsystem som kallas SWEREF 99. I Norrtälje kommun finns stomnät som är noterade i ett flertal olika koordinatsystem, med ursprung i tidigare förrättningar. Åtskilliga av dessa har dålig orientering i kända nationella koordinatsystem men däremot god inre noggrannhet. I detta arbete väljs 12 stomnät för transformation till SWEREF 99 18 00. Detta görs genom att passpunkter mäts in med GNSS-teknik. De inmätta punkterna används sedan för att transformera stomnäten som de är noterade i. Detta gör att i framtiden kan till exempel husutsättningar i de aktuella områdena utföras med enbart GNSS-teknik. Stomnäten som väljs finns på norra delen av ön Vätö i Norrtälje kommun. GNSS-utrustningen som används för att mäta in punkterna är Leica 1203 nätverks-RTK. De valda passpunkterna mäts in vid två tillfällen med minst 45 minuters mellanrum. Vid varje tillfälle görs 10 mätningar. Sedan beräknas medelvärdet av 20 mätningar. När alla punkter väl har mätts in görs transformationer från tre olika från-system till SWEREF 99 18 00. De tre från-systemen är RT 38 2,5 gon V, RT R09 0 gon och ett lokalt 1000/1000-system. Eftersom områdena som är noterade i RT 38 är dåligt orienterade gentemot varandra ger det dålig noggrannhet att transformera hela RT 38-området på en gång. Därför delas RT 38-området in i flera transformationsområden. När transformationen gjorts kontrollmäts fastighetsgränser i ett gränsområde där gränspunkternas koordinatsystem är osäkert. Avslutningsvis kontrollmäts en Rix 95-punkt med namnet Klockarängsberget (Rix 95-punktnummer: 119741) som finns på södra delen av Vätö. / During the last century different coordination systems have been used in Sweden. Today a common coordination system (SWEREF 99) is used. In the municipality of Norrtälje, core networks are listed in different coordination systems that are generated from different earlier missions. These networks normally have poor orientation in the known coordination system; however, the internal accuracy is used to be good. In this study, some of the core networks have been selected to be converted to SWEREF 99 18 00. The conversion has been done by measuring points using the GNSS technology, the measured points were then used to transfer the core network to SWEREF 99 18 00. This means that in the future, staking out a building in the area can be performed solely by GNSS technology. The chosen core networks are located on a part of the island Vätö in the municipality of Norrtälje. The GNSS equipment used to measure the points with was the Leica 1203 RTK network. The selected points were measured on two occasions with a gap between the occasions of at least 45 minutes. Ten repeated measurements have been done on each point to increase the accuracy. The average of these twenty measurements has been used for conversion. After the measuring process, the transformation has been done from three different off-systems to SWEREF 99 18 00. The three off-systems were RT 38 2.5 gon V, RT R09 0 gon and a local 1000/1000-system. Since the areas listed in the RT 38 were poorly oriented towards each others, poor accuracy was achieved during the transformation of the entire RT 38 field at once. Therefore, the RT 38 area has been divided into a number of transformations-areas. When the transformation had been done, control measurements were made on a Rix 95-Point entitled Klockarängsberget (Rix 95-point numbers: 119 741) located on the southern part of Vätö. In addition, control measurements were made of housing estate border area, where the border points were uncertain.