Geodetic measurements with a gyro theodolite are an important technique for establishing control networks in tunnelling projects. The observations are used as a separate control point outside the main network while checking the angle of the tunnels direction as it is difficult to connect the underground network to a superior network outside the tunnel.  This study aims to investigate the usefulness of gyro surveys in tunnel networks and evaluate how much they improve the positional accuracy of underground control networks. The study compares a total of four network simulations (with and without gyro observations) that have been divided into 12 sections. The sections are then compared to each other to determine the influence of gyro observations on the positional uncertainty in the network. Gyro observations were found to contribute to significant improvements in measurement data. Without them the tunnel would have an uncertainty greater than five centimetres within approximately 1000 m. The results provide valuable insights into the impact of gyro measurements on geodetic control network in tunnels and how they can be used to improve measurement data. / Gyromätningar och gyroteodoliter har idag en viktig roll på grund av de höga krav på noggrannhet som ställs inom många av dagens tunnelprojekt vid stomnätsmätning i tunnlar. Gyroobservationerna används för att få en utomstående kontroll av stomnätet då detta på grund av tunnelns utformning är problematiskt att koppla mot ett överordnat nät. Det finns dock inte mycket skrivet om hur dessa bör användas samt hur stor effekt mätningarna har på ett vanligt tunnelbygge idag. Studiens syfte är att undersöka gyromätningar användbarhet i tunnelnät samt utvärdera hur mycket dessa förbättrar noggrannheten på kortare stomnät i tunnelmiljö. I rapporten har sammanlagt fyra nätsimuleringar för en tunnelbana i Stockholm jämförts med varandra där två tillhör byggnätet och två bruksnätet (med och utan gyroobservationer). Dessa har delats upp i totalt 12 sektioner varav 6 stycken innehåller gyroobservationer och 6 är utan gyroobservationer. Sektionerna har sedan jämförts med varandra för att ta reda på hur stor inverkan gyroobservationerna har på osäkerheten i näten samt om det är möjligt att nå upp till en teoretisk osäkerhet i nätet på max fem centimeter. Resultatet visar att den radiella medelosäkerheten minskade från 1,69 cm till 0,93 cm i sektion 1, 1,24 cm till 0,64 cm i sektion 2 och 7,13 cm till 1,64 cm i sektion 3. Vid genomslaget mellan sektion 1 och 2 minskade osäkerheten från 5,10 cm till 1,14 cm i sektion 1 och i sektion 2 från 4,41 cm till 1,48 cm. Sträckan på fackverksnätet innan osäkerheten översteg fem centimeter blev 794m i sektion 1 och 846 m i sektion 3. I sektion 2 översteg aldrig osäkerheten fem centimeter trots att längden på fackverket var 971 m. Sektion 1 och 2 i bruksnätet visade ingen betydande förändring beroende på om gyroobservationer användes eller inte. I sektion 3 minskade dock den radiella medelosäkerheten med 2,29 cm vilket kan förklara genom att stomnätet inte har något anslutningsnät i slutet på denna sektion. Generellt visades gyroobservationerna bidra till stora förbättringar av mätdata i byggnätet och utan dessa skulle tunneln inom ca. 1000 m ha en osäkerhet större än fem centimeter. Resultatet ger en bra inblick i hur stor påverkan gyromätningar har på stomnät i tunnlar samt hur dessa kan användas för att förbättra mätvärden.