Högskolan i Gävle har en mängd av utbildningar som har anknytning till geodetisk mätning. Sedan tidigare finns det en uppsättning lägesbestämda punkter i Högskoleområdet som används inom dessa utbildningar där mätning förekommer. Punkterna har etablerats i olika omgångar, oberoende av varandra, och därför kan de inte kallas för ett stomnät. Syftet med detta examensarbete är att etablera ett stomnät i plan vid Högskolan i Gävle i referenssystemet SWEREF 99 16 30. Stomnätet bör hålla en hög kvalitet för att vara användbart inom all geodetisk mätning som Högskolan ägnar sig åt. Etableringen av stomnätet har delats upp i två delar. Den första delen består av planering, genomförande och efterberäkning av statiska GNSS-mätningar och den andra delen består av planering, genomförande och efterberäkning av terrestra mätningar (mätning med totalstation). Etablering av stomnät utförs ofta i två steg där mätning med Global Navigation Satellite System (GNSS) används för att lägesbestämma ett antal utgångspunkter som ska omsluta resten av stomnätet. Statisk GNSS-mätning utfördes med Trimble R12i på 9 stabila markeringar runt Högskolan under tre mätsessioner. Baslinjeberäkning och nätutjämning utfördes i 4 olika scenarier för att se hur beräkningen av koordinater påverkades av olika val av frekvens och användning av fasta kontrollpunkter (SWEPOS referensstationer).  För planering av terrester mätning och för att uppnå antalet rekommenderade sikter mellan punkter i stomnätet utfördes en rekognosering av Högskoleområdet, i kombination med simulering i datorprogrammet SBG Geo. Tillfälliga punkter markerades ut för att förbättra stomnätets geometri och uppnå kraven i HMK – Stommätning (2021) för stomnätets kontrollerbarhet. Stommätningen utfördes med satsmätning med totalstationen Trimble S5 1’. I efterberäkningen undersöktes vilken anslutningsmetod som var mest lämplig med avseende på skattade standardosäkerheter för utgångspunkter och nypunkter. Resultatet blev ett stomnät med totalt 36 markerade punkter. Viktsenhetens standardosäkerhet för stomnätet blev 0,2055 och kontrollerbarheten 0,6 efter en unitär transformation, och en skattad standardosäkerhet för nypunkter på millimeternivå. Kvadratisk medelavvikelse mellan utgångspunkter inmätta med GNSS-teknik och nypunkter inmätta med terrester teknik blev 4,39 mm. / The University of Gävle has a range of courses related to geodetic surveying. There is already a set of points with coordinates in the university area, which are used in courses where geodetic surveying occurs. The points have been established at different times, independently of each other, and therefore cannot be called a geodetic control network. The purpose of this thesis is to establish a control network in 2D at the University of Gävle, in the reference system SWEREF 99 16 30. The control network should be of high quality to be useful in all geodetic surveying that the university engages in. The establishment of the control network has been divided into two parts, the first part consists of planning, implementation and post-processing of static GNSS measurements, and the second part consists of planning, implementation and post-processing of terrestrial measurements. The establishment of a geodetic control network is often carried out in two steps where measurement with Global Navigation Satellite System (GNSS) is used to determine the position of a number of starting points that will surround the rest of the control network. Static GNSS measurements was performed with Trimble R12i on 9 stable markings around the university during three sessions. Baseline calculation and network adjustment were performed in 4 different scenarios to see how the calculation of coordinates was affected by different choices of frequency and use of fixed control points (SWEPOS reference stations). For planning of the terrestrial measurements, and to achieve the recommended number of sights between points in the control network, a simulation in the computer program SBG Geo. Temporary points were marked out to improve the geometry of the control network and meet the requirements in HMK – Stommätning (2021) for the controllability of the control network. The terrestrial measurements were carried out by surveying with total station Trimble S5 1’. In post-processing, the alternatives for connecting the control network to SWEREF 99 16 30 was investigated with regard to estimated standard uncertainties for starting points and new points. The result is a geodetic control network with a total of 36 marked points. The standard error of unit weight for the control network resulted in 0.21 after a unitary transformation, and the estimated standard uncertainty for new points was at the millimeter level. The average deviation between starting points measured with static GNSS and new points measured with terrestrial technology was about 4 mm.

Geodetic measurements with a gyro theodolite are an important technique for establishing control networks in tunnelling projects. The observations are used as a separate control point outside the main network while checking the angle of the tunnels direction as it is difficult to connect the underground network to a superior network outside the tunnel.  This study aims to investigate the usefulness of gyro surveys in tunnel networks and evaluate how much they improve the positional accuracy of underground control networks. The study compares a total of four network simulations (with and without gyro observations) that have been divided into 12 sections. The sections are then compared to each other to determine the influence of gyro observations on the positional uncertainty in the network. Gyro observations were found to contribute to significant improvements in measurement data. Without them the tunnel would have an uncertainty greater than five centimetres within approximately 1000 m. The results provide valuable insights into the impact of gyro measurements on geodetic control network in tunnels and how they can be used to improve measurement data. / Gyromätningar och gyroteodoliter har idag en viktig roll på grund av de höga krav på noggrannhet som ställs inom många av dagens tunnelprojekt vid stomnätsmätning i tunnlar. Gyroobservationerna används för att få en utomstående kontroll av stomnätet då detta på grund av tunnelns utformning är problematiskt att koppla mot ett överordnat nät. Det finns dock inte mycket skrivet om hur dessa bör användas samt hur stor effekt mätningarna har på ett vanligt tunnelbygge idag. Studiens syfte är att undersöka gyromätningar användbarhet i tunnelnät samt utvärdera hur mycket dessa förbättrar noggrannheten på kortare stomnät i tunnelmiljö. I rapporten har sammanlagt fyra nätsimuleringar för en tunnelbana i Stockholm jämförts med varandra där två tillhör byggnätet och två bruksnätet (med och utan gyroobservationer). Dessa har delats upp i totalt 12 sektioner varav 6 stycken innehåller gyroobservationer och 6 är utan gyroobservationer. Sektionerna har sedan jämförts med varandra för att ta reda på hur stor inverkan gyroobservationerna har på osäkerheten i näten samt om det är möjligt att nå upp till en teoretisk osäkerhet i nätet på max fem centimeter. Resultatet visar att den radiella medelosäkerheten minskade från 1,69 cm till 0,93 cm i sektion 1, 1,24 cm till 0,64 cm i sektion 2 och 7,13 cm till 1,64 cm i sektion 3. Vid genomslaget mellan sektion 1 och 2 minskade osäkerheten från 5,10 cm till 1,14 cm i sektion 1 och i sektion 2 från 4,41 cm till 1,48 cm. Sträckan på fackverksnätet innan osäkerheten översteg fem centimeter blev 794m i sektion 1 och 846 m i sektion 3. I sektion 2 översteg aldrig osäkerheten fem centimeter trots att längden på fackverket var 971 m. Sektion 1 och 2 i bruksnätet visade ingen betydande förändring beroende på om gyroobservationer användes eller inte. I sektion 3 minskade dock den radiella medelosäkerheten med 2,29 cm vilket kan förklara genom att stomnätet inte har något anslutningsnät i slutet på denna sektion. Generellt visades gyroobservationerna bidra till stora förbättringar av mätdata i byggnätet och utan dessa skulle tunneln inom ca. 1000 m ha en osäkerhet större än fem centimeter. Resultatet ger en bra inblick i hur stor påverkan gyromätningar har på stomnät i tunnlar samt hur dessa kan användas för att förbättra mätvärden.

RH 2000 är Sveriges nationella höjdsystem och det bygger på den tredje precisionsvägningen som genomfördes i Sverige mellan 1979 och 2003. Nätet för RH 2000 har en starkare geometri och är mer homogent än vid de tidigare två precisionsavvägningarna och höjdnäten (RH 00, RH 70). Under de senaste 14 åren har mycket arbete lagts ned på att få kommuner, myndigheter och andra samhällsaktörer att byta till RH 2000, detta för att få enhetlighet och främja datautbyte. Nu har de flesta aktörer anslutit sig till det nya nätet, men det finns fortfarande de som använder de äldre referenssystemen från den de två tidigare precisionsavvägningarna.  Högskolan i Gävle har länge använt sig av ett höjdnät som anslutits till RH 70. Man har visserligen gjort en preliminär anslutning till RH 2000, men denna har gjorts genom mätning med Global Navigation Satellite System (GNSS) och den nationella geoidmodellen. Höjdnätet skall ligga till grund för högskolan inom utbildning och forskning inom lantmäteriteknik, det är därför ett bra höjdnät behövs vid HiG. Nätet bör vara av hög kvalité, och det är därför viktigt att etablera nätet genom avvägning. Höjdbestämning med GNSS har högre osäkerhet jämfört med den traditionella metoden för etablering av höjdnät (avvägning). Ett syfte med denna studie är att etablera ett nytt stomnät i höjd som är hållbart över tid vid Högskolan i Gävles campus och genom finavvägning ansluta detta till riksnätet för det nationella höjdsystemet RH 2000 på ett så bra och tillförlitligt sätt som möjligt. Ett annat syfte är också att undersöka och jämföra skillnad i höjd mellan de nya och äldre höjdnätsrealiseringarna vid skolan, samt även att undersöka hur de nya avvägda RH 2000-höjderna stämmer med geoidmodellen lokalt med hjälp av höjder bestämda från GNSS- mätning och SWEPOS tjänst för Nätverks Real Time Kinematic (NRTK).  I detta examensarbete har finavvägning genomförts med det digitala avvägningsinstrument Leica DNA03 för att etablera ett anslutningsnät för samhällsbyggnad (klass A2 enligt Handbok i mät- och kartfrågor,HMK). Utvärdering av mätosäkerhet har gjorts i enlighet med de styrdokument som examensarbetet följer, nämligen HMK och SIS-TS 21143:2016. Stegvis utförda utjämningar av nätet resulterade i bra skattade höjder med standardosäkerheter på millimeternivå i RH 2000. Genom det nya höjdnätet anslutet till RH 2000 har Högskolan i Gävle erhållit ett nytt höjdnät med låga osäkerheter som möter kraven för anslutningsnät och framtida övningar på högskolan kommer att göras i en högkvalitativ realisering av RH 2000. / RH 2000 is the national height system/frame of Sweden. It is based on the third precision precise levelling that was carried out in Sweden between 1979 and 2003. The network for RH 2000 has a stronger geometry and is more homogeneous than for the previous two Swedish precise levellings and the height networks (RH00, RH70). During the last 14 years, a lot of work has been put into getting municipalities, state authorities and other community operators to switch to RH 2000, in order to achieve uniformity and promote data exchange. Most have now joined the new network, but some still use the older reference systems of the two previous precise levellings.  The University of Gävle has for a long time used a height network that has been connected to RH 70. Although a preliminary connection has been made to RH 2000, it has been made through Global Navigation Satellite System (GNSS) measurements and with the national geoid model. The height network shall form the basis for the university in education and research in surveying, which is why a good height network is needed at HiG. The network should have a high quality; therefore, it is important to establish the network by levelling. The determination of height with GNSS has higher uncertainty compared with the traditional method for establishing a height network (levelling). A purpose of this study is to establish a new geodetic control network in height that is sustainable over time at the Campus of the University of Gävle and through to connect it to the national height network/system RH 2000 in the best and most reliable way. Another purpose is also to investigate and compare differences in height between the new and older height networks, and it is also investigated whether the levelled RH 2000 heights match with the national geoid model locally by using heights determined from GNSS measurements and SWEPOS service for Network Real Time Kinematic (NRTK).  In this thesis, digital levelling has been carried out with the digital level instrument Leica DNA03 to establish a control network for urban management (class A2 according to Handbook of measurement and map issues,HMK). Evaluation of measurement uncertainty has been made in accordance with the governing documents that the thesis follows, namely Swedish HMK and SIS-TS 21143: 2016. Step-by-step adjustments of the network resulted in well estimated heights with standard uncertainties at the millimeter level in RH 2000. Through the heights in RH 2000 for the new network, the University of Gävle has received a new height network with low uncertainties that meets the requirements for connection networks and future exercises at the university can be made in a high-quality realization of RH 2000.