<p>Detta examensarbete utfördes under våren 2009 och avhandlar bestämning av fixpunkter i ett höjdnät med hjälp av statiska Global Navigation Satellite System (GNSS) mätningar. Ämnet är högaktuellt med tanke på att många kommuner står inför en övergång till Rikets Höjdsystem 2000 (RH 2000). Det kan vara ett problem vid en sådan övergång om det finns isolerade delar av det lokala höjdnätet som inte är anslutet till huvudnätet. Tidigare har den enda lösningen på ett sådant problem varit att genomföra ett höjdavvägningståg, ett både kostsamt och tidskrävande företag. Syftet med denna studie är att ge svar på hur noggrant det går att göra en höjdbestämning av fixpunkter med statisk GNSS-mätning.</p><p> Fältarbetet har utförts i Sandvikens kommun där ett antal höjdfixpunkter i RH 2000 nätet använts som referens vid GNSS-mätningar. Ett nät bestående av sju mätpunker etablerades i anslutning till RH 2000 höjdfixar. Fem av dessa användes sedan som passpunkter för att höjdbestämma två centralt belägna mätpunkter i nätet. För kontroll av mätningarna användes den kända avvägda höjden på de sökta punkterna. Mätningarna utfördes med fyra stycken Leica GX1230+ GNSS-mottagare som etablerades på punkterna i tre fyratimmarssessioner. Mätningarna utfördes i två kampanjer med tre veckors mellanrum.</p><p>Efterberäkning av GNSS- mätdata gjordes med Leica Geo Office 7 (LGO 7) och Surfer 8. Kontroll av resultaten gjordes genom matrisberäkningar i Microsoft Excel. Resultaten baseras på en sammanslagning av de båda mätkampanjerna. Avvikelserna visade sig ligga i ett spann på ca 3–5 mm ± punktmedelfelet (<strong>σ</strong>_H)lägre än de precisionsavvägda RH 2000 höjderna. Det faktum att samtliga GNSS-mätta höjder ligger 3–5 mm lägre än officiella RH 2000-höjder tyder på att ett systematiskt fel upptäckts. Slutligen, visar detta arbete att genom att kombinera frekvenser kan medelfelet bli så bra som 3 mm vid höjdbestämning med hjälp av statisk GNSS-mätning.</p>

Detta examensarbete utfördes under våren 2009 och avhandlar bestämning av fixpunkter i ett höjdnät med hjälp av statiska Global Navigation Satellite System (GNSS) mätningar. Ämnet är högaktuellt med tanke på att många kommuner står inför en övergång till Rikets Höjdsystem 2000 (RH 2000). Det kan vara ett problem vid en sådan övergång om det finns isolerade delar av det lokala höjdnätet som inte är anslutet till huvudnätet. Tidigare har den enda lösningen på ett sådant problem varit att genomföra ett höjdavvägningståg, ett både kostsamt och tidskrävande företag. Syftet med denna studie är att ge svar på hur noggrant det går att göra en höjdbestämning av fixpunkter med statisk GNSS-mätning.  Fältarbetet har utförts i Sandvikens kommun där ett antal höjdfixpunkter i RH 2000 nätet använts som referens vid GNSS-mätningar. Ett nät bestående av sju mätpunker etablerades i anslutning till RH 2000 höjdfixar. Fem av dessa användes sedan som passpunkter för att höjdbestämma två centralt belägna mätpunkter i nätet. För kontroll av mätningarna användes den kända avvägda höjden på de sökta punkterna. Mätningarna utfördes med fyra stycken Leica GX1230+ GNSS-mottagare som etablerades på punkterna i tre fyratimmarssessioner. Mätningarna utfördes i två kampanjer med tre veckors mellanrum. Efterberäkning av GNSS- mätdata gjordes med Leica Geo Office 7 (LGO 7) och Surfer 8. Kontroll av resultaten gjordes genom matrisberäkningar i Microsoft Excel. Resultaten baseras på en sammanslagning av de båda mätkampanjerna. Avvikelserna visade sig ligga i ett spann på ca 3–5 mm ± punktmedelfelet (σH) lägre än de precisionsavvägda RH 2000 höjderna. Det faktum att samtliga GNSS-mätta höjder ligger 3–5 mm lägre än officiella RH 2000-höjder tyder på att ett systematiskt fel upptäckts. Slutligen, visar detta arbete att genom att kombinera frekvenser kan medelfelet bli så bra som 3 mm vid höjdbestämning med hjälp av statisk GNSS-mätning.

Högskolan i Gävle har en mängd av utbildningar som har anknytning till geodetisk mätning. Sedan tidigare finns det en uppsättning lägesbestämda punkter i Högskoleområdet som används inom dessa utbildningar där mätning förekommer. Punkterna har etablerats i olika omgångar, oberoende av varandra, och därför kan de inte kallas för ett stomnät. Syftet med detta examensarbete är att etablera ett stomnät i plan vid Högskolan i Gävle i referenssystemet SWEREF 99 16 30. Stomnätet bör hålla en hög kvalitet för att vara användbart inom all geodetisk mätning som Högskolan ägnar sig åt. Etableringen av stomnätet har delats upp i två delar. Den första delen består av planering, genomförande och efterberäkning av statiska GNSS-mätningar och den andra delen består av planering, genomförande och efterberäkning av terrestra mätningar (mätning med totalstation). Etablering av stomnät utförs ofta i två steg där mätning med Global Navigation Satellite System (GNSS) används för att lägesbestämma ett antal utgångspunkter som ska omsluta resten av stomnätet. Statisk GNSS-mätning utfördes med Trimble R12i på 9 stabila markeringar runt Högskolan under tre mätsessioner. Baslinjeberäkning och nätutjämning utfördes i 4 olika scenarier för att se hur beräkningen av koordinater påverkades av olika val av frekvens och användning av fasta kontrollpunkter (SWEPOS referensstationer).  För planering av terrester mätning och för att uppnå antalet rekommenderade sikter mellan punkter i stomnätet utfördes en rekognosering av Högskoleområdet, i kombination med simulering i datorprogrammet SBG Geo. Tillfälliga punkter markerades ut för att förbättra stomnätets geometri och uppnå kraven i HMK – Stommätning (2021) för stomnätets kontrollerbarhet. Stommätningen utfördes med satsmätning med totalstationen Trimble S5 1’. I efterberäkningen undersöktes vilken anslutningsmetod som var mest lämplig med avseende på skattade standardosäkerheter för utgångspunkter och nypunkter. Resultatet blev ett stomnät med totalt 36 markerade punkter. Viktsenhetens standardosäkerhet för stomnätet blev 0,2055 och kontrollerbarheten 0,6 efter en unitär transformation, och en skattad standardosäkerhet för nypunkter på millimeternivå. Kvadratisk medelavvikelse mellan utgångspunkter inmätta med GNSS-teknik och nypunkter inmätta med terrester teknik blev 4,39 mm. / The University of Gävle has a range of courses related to geodetic surveying. There is already a set of points with coordinates in the university area, which are used in courses where geodetic surveying occurs. The points have been established at different times, independently of each other, and therefore cannot be called a geodetic control network. The purpose of this thesis is to establish a control network in 2D at the University of Gävle, in the reference system SWEREF 99 16 30. The control network should be of high quality to be useful in all geodetic surveying that the university engages in. The establishment of the control network has been divided into two parts, the first part consists of planning, implementation and post-processing of static GNSS measurements, and the second part consists of planning, implementation and post-processing of terrestrial measurements. The establishment of a geodetic control network is often carried out in two steps where measurement with Global Navigation Satellite System (GNSS) is used to determine the position of a number of starting points that will surround the rest of the control network. Static GNSS measurements was performed with Trimble R12i on 9 stable markings around the university during three sessions. Baseline calculation and network adjustment were performed in 4 different scenarios to see how the calculation of coordinates was affected by different choices of frequency and use of fixed control points (SWEPOS reference stations). For planning of the terrestrial measurements, and to achieve the recommended number of sights between points in the control network, a simulation in the computer program SBG Geo. Temporary points were marked out to improve the geometry of the control network and meet the requirements in HMK – Stommätning (2021) for the controllability of the control network. The terrestrial measurements were carried out by surveying with total station Trimble S5 1’. In post-processing, the alternatives for connecting the control network to SWEREF 99 16 30 was investigated with regard to estimated standard uncertainties for starting points and new points. The result is a geodetic control network with a total of 36 marked points. The standard error of unit weight for the control network resulted in 0.21 after a unitary transformation, and the estimated standard uncertainty for new points was at the millimeter level. The average deviation between starting points measured with static GNSS and new points measured with terrestrial technology was about 4 mm.