Befolkningens fysiska aktivitet har minskat och psykiskt nedsatt välbefinnande har blivit ett folkhälsoproblem. Därför är denna uppsats intresserad och undersöka skillnader i välmående för grupper med olika träningsvanor. Detta för att om det finns någon träningsform som är högre associerad med högt välmående så kunde den rekommenderas för dem som vill öka och befästa välmående. Grupperna som valdes var de som tränar styrka, kondition eller båda två. Undersökningen var också intresserad av att se om det var någon skillnad på dem som utövade idrott i förening eller inte samt de som tränade styrketräning eller kondition med andra eller inte. För att undersöka detta så fick personer fylla i en enkät om deras träningsvanor samt ett formulär som mäter välmående. Resultaten bearbetades i spss och visade att det flesta hade relativt högt välmående och inga stora skillnader mellan olika träningsformer kunde studeras. De som var högaktiva i konditonsträning, som tränade i förening och som alltid tränade med tillsammans med andra hade ett mycket högt medelvärde på välmående. Slutsats: för att höja välmående med träning bör den form som man är motiverad att träna rekommenderas men om man inte har så mycket tid att disponera till träning och målet endast är välmående så kan konditionsträning rekommenderas då den träningen var associerat med högst välmående med mindre träningstid för dem som var högaktiva i någon träningsform. Att idrotta i förening eller träna med vän eller i grupp kan också rekommenderas. / The physical activity in the population has reduced and low mental well-being has become a big problem in the country. This paper is therefore interested in study differences in wellbeing in groups with different training habits. Groups that trains either strength, endurance or both was chosen. This because if someone of these forms is stronger associated with wellbeing it could be recommended for those who would like to make their well-being higher. This paper was also interested to see if sport in organized form or training with a friend or group was associated with higher well-being than those who did not. To find this out a survey about forms of training and well-being was used to collect data. The results was analyzed in spss and it was shown that the most groups in this study hade a relatively high well-being and only small differences between the groups could be found. The groups who were highly active in endurance training, was member in organized sport and those who trained with a friend or in a group had the highest well-being. Conclusion: to get a higher well-being with training that form which the person is motivated is recommended but if that persons only goal is to achieve ha higher well-being and not so much time would like to be spent on training endurance training can be recommended because to be highly active in that was associated with better well-being than strength training. To be part of organized sport and to train with a friend or in group can also be recommended.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-36586 |
| Date | January 2015 |
| Creators | Nilsson, Joel |
| Publisher | Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0016 seconds