Den 1 juli 2019 infördes en ny timplan för Idrott och hälsa i grundskolans åk 6-9, vilket innebar en ökning av undervisningstiden. I tidigare forskning har skolämnet idrott och hälsa och dess roll i relation till hälsa belysts ur olika perspektiv. Syftet med denna studie är att undersöka hur skolans styrkedja satt begreppet hälsa i relation till utökningen i timplanen genom att söka teman inom hälsodiskurser som går att sammanföra under två perspektiv på hälsa- det salutogena och det patogena perspektivet. För att besvara studiens frågeställning gjordes en tematisk analys av beslutsunderlag från våra skolmyndigheter samt semistrukturerade intervjuer med skolchef, rektor och lärare i idrott och hälsa. Resultaten visar att det perspektiv på hälsa som dominerar i beslutsunderlagen inte har tagit sig uttryck i hur den utökade tiden används i skolans undervisning i idrott och hälsa. I beslutsunderlagen dominerar det patogena/biomedicinska perspektivet, emedan det hos lärarna i idrott och hälsa finns en dominans av det salutogena perspektivet. Hos rektor och skolchef finns båda perspektiven.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-208719 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Flodin, Eva |
| Publisher | Umeå universitet, Statsvetenskapliga institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0029 seconds