<p>Företagens omvärld blir alltmer komplex och föränderlig, i takt med att konkurrenssituationen hårdnar. Kundernas krav ökar och företagen måste bli allt bättre på att kunna möta upp dessa, genom att vara mer flexibla, effektiva och kundmedvetna. Detta kräver många gånger en större decentralisering inom organisationerna, där de anställda arbetar mer självständigt inom satta grundramar. Företagets värde har dessutom tidigare legat i de mer reella tillgångarna, som exempelvis maskiner och råvaror, men har gått över mer och mer till de immateriella tillgångarna, som exempelvis kompetens, kundrelationer och innovationsförmåga. För att kunna utvärdera och styra organisationen på ett framgångsrikt sätt, skapas ett behov av att kunna mäta dessa resursers aktuella och framtida värde, inte enbart utifrån ett finansiellt perspektiv. Balanced Scorecard (BSC) är exempel på ett styrverktyg som just kompletterar uppföljning och målsättning med tre ytterligare perspektiv utöver det finansiella; kund, process och innovation. Hos vissa av de företag som valt att arbeta med BSC går det att utläsa nyttiga effekter av verktygets användning, resultatet visar på utveckling av organisationen i positiv bemärkelse. Det finns dock även resultat som visar att ansatserna endast stannat vid ord, trots tillämpning av BSC har organisationen fortsatt att fungera som tidigare. Vilka beteendeeffekter önskar då ledningen uppnå när de inför/använder BSC? Uppnås dessa? Går det att urskilja ett visst BSC-beteende, och vilka olika delar ingår i sådana fall i detta specifika beteende? Utifrån den ovan beskrivna situationen formulerades för undersökningen följande syfte: </p><p>• Att beskriva vilka beteendeeffekter en företagsledning önskar uppnå genom tillämpning av BSC och utvärdera huruvida dessa effekter verkligen uppnås. Dessutom är avsikten att precisera begreppet BSC-beteende.</p><p>Information samlades in genom att studera litteratur skriven av olika författare som behandlar teorier gällande BSC, beteende och styrning. Litteraturstudien kompletterades med åtta stycken intervjuer intervjupersonerna bestod av fyra företagsrepresentanter, tre konsulter och en doktorand inom företagsekonomi), som genomfördes personligen på respektive intervjupersons arbetsplats. Även skriftligt material och rapporter från respektive företag användes. Studien resulterade i en gemensam syn på vilka beteendeeffekter en företagsledning förväntar sig att BSC som styrverktyg skall generera och därmed vilka delar begreppet BSC-beteende omfattar:</p><p>1) Strategimedvetet tänkande,</p><p>2) Strävan mot samma mål,</p><p>3) Helhetssyn och fokusering,</p><p>4) Lång- och kortsiktighet,</p><p>5) Större engagemang och ansvarstagande,</p><p>6) Ökad dialog mellan ledning och de anställda, samt</p><p>7) Kontinuerligt lärande.Huruvida dessa effekter verkligen uppnås i en organisation som tillämpar BSC är, grundat på fakta från de företag vi studerat, något för tidigt att utvärdera. </p><p>Men, utifrån de teorier vi har tagit i beaktning och det empiriska material vi har samlat in, är vi övertygade om att BSC som styrmedel täcker många delar som andra verktyg ej omfattar och kan på så sätt skapa ett ngagerat och målmedvetet beteende hos individen som andra misslyckas med. Följande faktorer är dock helt avgörande för i vilken omfattning BSC kommer att påverka individens beteende i en organisation: 1) Ledningens engagemang och kommunikationssätt, 2) Individen inställning till förändring, 3) Den anställdas delaktighet i framtagande och fortsatt tillämpning av styrverktyget, samt 4) Utbildning och informationsspridning.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:liu-2714 |
| Date | January 1999 |
| Creators | Andersson, Karin, Nestun, Anna |
| Publisher | Linköping University, Department of Management and Economics, Linköping University, Department of Management and Economics, Ekonomiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, text |
| Relation | Magisteruppsats från Internationella ekonomprogrammet, ; 2000:37 |
Page generated in 0.0016 seconds