Quality of life is often defined in terms of happiness. Happiness can be divided into two components; a cognitive and evaluating form of happiness named life satisfaction and a more emotional form of happiness named affective well-being. The aim of empirical happiness studies is to survey which factors that influence life satisfaction and affective well-being. Despite the fact that the purpose of happiness studies is to understand which factors that impact these two forms of happiness, previous studies have, however, almost exclusively been focused on factors that impact life satisfaction. Whether determinants of life satisfaction and affective well-being are different and if there are factors that are especially important for affective well-being is hence uncertain on the basis of previous research. The first and main question of the dissertation revolves around the attempt to answer these questions. More specifically, this thesis examine the relationship between the two forms of happiness and socioeconomic status, social relationships, health, recreational activities, personality traits and context of society of an individual. These questions are analyzed using statistical data from the European Social Survey and the Swedish SOM-survey. The results of this dissertation indicate that the relationship between different determinants and the two forms of happiness, systematically differ. First and foremost, many important aspects of socioeconomic status, social relationships and societal factors are shown to be more related to life satisfaction than affective well-being. Some aspects of health and personality, on the other hand, show a stronger relation with affective well-being compared to life satisfaction. Besides investigating whether the determinants of life satisfaction and affective well-being diverge, the aim of the dissertation is also to answer whether peoples personality traits and personal values, affect what significance life circumstances have for life satisfaction and affective well-being of the individual. The results of the dissertation indicate that both personality traits, as well as values, affect the significance of a number of different living conditions. In conclusion, the results of the dissertation indicate that the study of people’s happiness should be balanced by studying life satisfaction and affective well-being separately. Furthermore, the study of individual differences in personality traits and personal values can extend the understanding of how living conditions influence life satisfaction and affective well-being of individuals. This knowledge can, in turn, contribute to important awareness about how people’s life satisfaction and affective well-being can be promoted both on a personal as well as on a social level. / Mänsklig livskvalitet definieras ofta i termer av lycka. Människors lycka kan i sin tur delas upp i två komponenter, en mer kognitiv och utvärderande form av lycka som går under benämningen livstillfredsställelse samt en mer känslomässig form av lycka som går under benämningen affektivt välbefinnande. Den empiriska lyckoforskningen syftar till att kartlägga vilka faktorer som påverkar människors livstillfredsställelse och affektiva välbefinnande. Trots att lyckoforskningen syftar till att förstå vilka faktorer som påverkar både dessa två former av lycka har nästan alla tidigare studier ensidigt studerat vad som påverkar människors livstillfredsställelse. Huruvida livstillfredsställelsen och välbefinnandets bestämningsfaktorer skiljer sig åt, samt om det finns vissa faktorer som är av särskilt relevans för välbefinnandet, är således oklart utifrån tidigare forskning. Avhandlingens första och huvudsakliga frågeställning kretsar kring att försöka besvara dessa frågor. Mer specifikt undersöks hur individens socioekonomiska status, sociala relationer, hälsa, fritidsaktiviteter, personlighetsdrag och samhällskontext relaterar till lyckans två komponenter. Dessa frågeställningar analyseras med hjälp av statistisk data från European Social Survey och den svenska SOM-undersökningen. Resultaten i avhandlingen pekar på att sambanden mellan olika bestämningsfaktorer och individens livstillfredsställelse respektive välbefinnande systematiskt skiljer sig åt. Först och främst visar sig flera viktiga aspekter av individens socioekonomiska status, sociala relationer och samhällskontext samvariera starkare med livstillfredsställelsen jämfört med välbefinnandet. Aspekter av individens hälsa och personlighet uppvisar å andra sidan starkare samband med välbefinnandet jämfört med livstillfredsställelsen. Vid sidan av att undersöka huruvida livstillfredsställelsen och välbefinnandets bestämningsfaktorer skiljer sig åt syftar avhandlingen också till att besvara om individens personlighetsdrag och värderingar påverkar vilken betydelse de yttre livsvillkoren har för hennes livstillfredsställelse och välbefinnande. Avhandlingens resultat pekar på att både individens personlighetsdrag och värderingar påverkar betydelsen av en rad olika livsvillkor. Sammanfattningsvis pekar avhandlingens resultat på att studiet av människors lycka bör nyanseras genom att individens livstillfredsställelse och välbefinnande studeras separat. Vidare kan studiet av individuella skillnader i personlighetsdrag och värderingar ge en utökad förståelse för hur olika yttre livsvillkor påverkar individens livstillfredsställelse och välbefinnande. Dessa insikter bidrar i sin tur till viktig kunskap om hur människors livstillfredsställelse och välbefinnande kan främjas både på ett individuellt och samhälleligt plan.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-60872 |
| Date | January 2012 |
| Creators | Fors, Filip |
| Publisher | Umeå universitet, Sociologiska institutionen, Umeå : Umeå Universitet |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Doctoral thesis, monograph, info:eu-repo/semantics/doctoralThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Akademiska avhandlingar vid Sociologiska institutionen, Umeå universitet, 1104-2508 ; A69 |
Page generated in 0.003 seconds