Syftet med studien var att belysa och problematisera framställningarna i och problematisera framställningarna i åtgärdsprogram inom matematik samt att få insikt i pedagogernas bild av hur de arbetar med åtgärdsprogrammen i verkligheten och vilken syn de har på åtgärdsprogram. Vidare syftade studien till att ta fram riktlinjer för skrivandet av åtgärdsprogram för att det ska bli ett levande dokument som blir ett stöd för eleverna och pedagogerna. Studien genomfördes med två metoder, dokumentanalys och halvstrukturerade kvalitativa intervjuer. Först genomförds en textanalys av fyra åtgärdsprogram och sedan följdes analysen upp av intervjuer med två speciallärare i matematik samt två klasslärare. Respondenterna kom från två olika skolor. Resultatet av studien visar att det är en signifikant skillnad mellan pedagogerna och speciallärarna i matematik kring hur de ser på åtgärdsprogram. Pedagogerna anser inte att det arbetas med åtgärdsprogram på ett effektivt sätt men speciallärarna i matematik tycker att det är ett levande dokument. Alla fyra respondenterna anser att det nuförtiden är enklare och bättre att arbeta med åtgärdsprogram sedan de började använda det digitala verktyget UNIKUM. Alla de fyra eleverna i denna studie har ett åtgärdsprogram där insatserna är att gå till specialläraren i matematik för intensivträning. Under denna intensivundervisning är fokus på den grundläggande taluppfattningen och att hjälpa eleven att få en bättre självkänsla och motivation inom matematik. Ett annat resultat av studien var att flera skolor som kontaktades inte hade några upprättade åtgärdsprogram inom matematik. istället skedde de insatserna genom att göra generella anpassningar för alla elever i klassrummet. / The aim of the present study was to illuminate and problematize supportive educational measures in mathematics and to examine how they are applied in reality and how they interpret educational measures. Further, it aims at finding guidelines for how Supportive educational measures should be written to become a living document to be a support for the students and teachers. The study was conducted with two methods, document analysis and semi-structured qualitative interviews. First an analysis of four supportive educational measures was performed and then the analysis was followed up by interviews of two special educators in mathematics and two teachers. The respondents came from two different schools. The results of the study indicate that there is a significant difference between teachers and special educators in mathematics about how they think about supportive educational measures. The teachers don’t think that they work with the supportive educational measures in an efficient way but the special educators in mathematics find it to be a living document. But all four respondents found that it nowadays is easier and better to work with supportive educational measures since they started it use the digital tool UNIKUM. All four students in this study were offered supportive education measures, where they had several appointments per week with the special educator in mathematics. At these appointments the students receive individual, intensive training regarding basic numeracy and worked together with the educator to achieve the goal of a higher level of mathematics self esteem and motivation. Another result of the study was that several schools that was contacted didn’t have any supportive educational measures written in mathematics. Instead their efforts where maid by doing general adjustments for all students in the classroom.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hkr-19492 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Zettergren, Caroline |
| Publisher | Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0026 seconds