<p>I en ambition att öka effekten och insatsberedskapen i den svenska försvarsmakten har stora omorganisationer skett efter det kalla krigets slut. Den senaste förändringen innebär att värnplikten läggs på is under fredstid och att kontraktsanställda soldater skall ingår i förbanden istället. Detta har medfört reduktioner i personalvolymer, troligtvis för att kunna bekosta löner för de kontraktsanställda soldaterna. Inom flygvapnets markförsvarsförband har reduceringen blivit så stor att vid en spriding av det svenska flygvapnet, finns inte tillräckligt med förband för att skydda samtliga baser effektivt. För närvarande används hundar som sensor för lokalisera fientliga spaning och sabotageförband vid och omkring svenska flygbasområden. Hunden är en väldigt kompetent sensor för att lokalisera personer och materiel men dess förmåga till att spana av stora områden under en begränsad tid är sämre. Laserradarn om den baseras på en UAV har förmågan att se genom vegetation kamouflage och rök från en upphöjd position. Därigenom kan den övervaka ett större område än vad hunden kan göra. Ingen sensor tar ut varandra men som komplement till varandra ökar de det fysiska stridsvärdet på båda enheterna.</p> / <p>In an ambition to increase the effectiveness and response time in the Swedish armed forces there have been major reorganizations after the end of the Cold War. The recent change includes that conscript service is placed on a hold during peace time and that the soldiers in the armed forces serve in accordance with a contract. This has resulted in reductions in the amount of soldiers, the reduction is probably made to be able to pay for salaries for the contract soldiers. The Air Force ground defence units have been reduced to nine platoons so if an event of conflict in Sweden, or in Sweden's vicinity, resulting in a diversion of the Swedish Air Force around Sweden, there are not enough units to protect all the bases effectively. At today’s date the security units around the air bases use dogs as its primary sensor when they try to locate enemy reconnaissance and sabotage units in and around the Swedish air bases. The dog is a skilled sensor in locating people and equipment, but its ability to search the large areas around an air base over are limited because of the small number of dogs. Therefore, this text will look at the characteristics of a laser radar and se if it could work as a supplement to the dogas a sensor. The dog has the ability to short distances with great accuracy indicate persons and equipment with their hearing and sense of smell. Laser radar if it is based on a UAV has the ability to see through vegetation, camouflage, and smoke from an elevated position. This allows it to monitor a wider area than the dog can do. If airborne, it also has an increased ability to access places that are hard to reach by foot within a reasonable time. No one sensor offset each other but as a complement to each other they have the ability to increase the physical wellness of each other if they don’t have to work as hard as if theywere alone.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:fhs-733 |
| Date | January 2010 |
| Creators | Persson, Erik |
| Publisher | Swedish National Defence College, Swedish National Defence College |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.0035 seconds