Syfte: Tidigare forskning har visat på en bristande användning av hållbarhetsrapporter i analysprocessen vilket kan hänföras till en misstro för hållbarhetsinformation och avsaknad av kvalitetskriterier för informationsvärdering. Därför är syftet med studien att skapa förståelse för vilka kvalitetskriterier finansanalytiker efterfrågar i hållbarhetsrapporter. I syftet ingår även att belysa huruvida en reglering kan tänkas möta finansanalytikernas behov. Metod: Vår studie anammar ett hermeneutiskt perspektiv därav präglas forskningsgapet som studeras av socialkonstruktivismen. Genom att ta fasta på en abduktiv forskningsansats samlas teori och empiri genom en iterativ process. Studien tillämpar en kvalitativ undersökningsmetod där den empiriska datainsamlingen sker genom intervjuer. Den teoretiska referensramen är uppbyggd av tidigare forskning och där samma teman och rubriker även går igen i både empiri- och analysdelen. Resultat & slutsats: Resultatet av studien tyder på att det inte går att tillämpa samma värderingsmetoder som för den finansiella redovisningen. Finansanalytiker efterfrågar andra typer av kvalitetskriterier för att säkerhetsställa och värdera hållbarhetsinformation. Det viktigaste kriteriet för hållbarhetsinformation visar sig vara relevans, vilket ligger i grund för efterfrågan på branschspecifika information. Förslag till fortsatt forskning: Hållbarhetsrapportering fortfarande är ett relativt nytt fenomen inom finansvärlden och flera av respondenterna tror på en snabb utveckling av området samt möjligheten att utveckla nyckeltal inom området. Det gör att det skulle vara intressant om en liknande studie gjordes i ett senare skede om cirka fem år för att se om det utvecklats några branschspecifika standarder för och nyckeltal inom hållbarhet. Uppsatsens bidrag: Vår studies bidrag som kan hänföras till praktiken är förståelsen att hållbarhetsinformation och finansiell information inte kan avläsas på samma sätt, utan andra värderingsmetoder bör användas för hållbarhetsinformation. Den här studien bereder väg i hur hållbarhetsinformation ska värderas och hänvisar till att olika intressegrupper tillsammans med företag, gemensamt ska komma fram till olika branschspecifika standarder och värderingssystem för information. Det anser vi skulle underlätta utförandet av hållbarhetsrapporteringen men även hur den ska avläsas för bästa tillämpning. / Aim: Previous research has shown a lack of use of sustainability reports in the analysis process, which can be assigned to distrust in the information and a lack of criteria for the evaluation of information. Therefore, the aim of this study is to understand which criteria financial analysts demand in sustainability reports. The aim is also to illustrate whether a regulation can meet the needs of financial analysts. Method: The study adopts a hermeneutic perspective and the research gap that’s being studied is considered to be characterized by social constructivism. By taking part in an abductive research our theory and empiricism approach together through an iterative process. The study applies a qualitative research where empirical data are collected through interviews. The theoretical framework is constructed of previous research and the same themes and headlines runs throughout both empirical and analytical sections. Result & Conclusions: The results of the study suggest that it isn’t possible to apply the same kind of reporting and key performance indicators in sustainability reports as used in the financial statements. A sustainability report is aimed more towards qualitative key indicators, which isn’t always possible to measure and compare. The main criteria for sustainability information prove to be relevance, which we can see is one of the causes for the demand of industry-specific key indicators. Suggestions for future research: Sustainability reporting is still a relatively new phenomenon in the world of finance, and several of the respondents believe in the rapid development in sustainable thinking and the possibility of developing key indicators in the field. This means that it would be interesting to do a similar study at a later time to see the development of industry-specific standards and indicators of sustainability. Contribution of the thesis: The study's contributions relate to the practice, understanding that sustainability information and financial information can’t be read in the same way, that other methods should be used for sustainability information. This study shows how sustainable information should be valued and refer to various interest groups together with the companies to jointly come up with various industry-specific standards. These we believe would facilitate the execution of sustainability reporting, but also how it should be read for the best application.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hig-23516 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Andersson, Therese, Joelsson, Agnes |
| Publisher | Högskolan i Gävle, Företagsekonomi, Högskolan i Gävle, Företagsekonomi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0059 seconds