The climate system is undergoing rapid changes because of anthropogenic emissions of greenhouse gases. The effects from a warmer climate are already noticeable today with more frequent extreme weather events. These extreme weather events have financial consequences and pose risks to the financial system. This study evaluates such physical climate risks for the periods 2021-2025 and 2026-2030 by developing a quantitative model. Physical risks are here limited to heat waves, heavy precipitation events, drought and tropical cyclones. The model applies climate data from CMIP5 to evaluate hazard intensity at the location of a company. Vulnerability of the certain hazard is determined based on the sector. Physical risks from supply chain relations are also considered. The result is then aggregated on portfolio level. The model is applied to compare the exposure of physical climate risks on sustainable equity funds with the exposure on the general market and to determine what characteristics that contribute to low respectively high climate risks. Generally, the total climate risk proves to be lower for the period 2021-2025 compared to 2026-2030 because of the natural variability in the climate system. Europe has the lowest climate risk, and the GICS-sector with the highest risk is Real Estate. No clear conclusion can be drawn in the comparison of physical risk exposure between sustainable funds and the market; however, the result indicates that sustainable funds select securities of lower risk within a specific investment universe. The average sustainable funds select equities with lower risk within regions, sectors and market cap sizes in almost all studied cases. Regional allocation proves to be important for the exposure to physical climate risks. This is also related to market cap size since larger companies are likely to have their assets distributed in several countries which contributes to diversification. On fund level, the strategy of carbon minimising is shown to have no significant impact on physical climate risks, neither positively nor negatively. The awareness among investors on physical climate risks is currently low, and sustainability labels seem to offer no guarantee for minimising physical risk exposure. This study adds to the very small pool of studies on physical climate risks in investment management and provides a market wide overview. Hopefully, development of this research area can contribute to increase the awareness of investors and thereby drive capital towards a more resilient society. / Klimatet genomgår en snabb förändring på grund av antropogena utsläpp av växthusgaser. Effekterna av ett varmare klimat är redan kännbara idag med mer frekventa extremväderhändelser. De här extremväderhändelserna har finansiella konsekvenser och utgör en risk för det finansiella systemet. Den här studien utvärderar sådan fysisk klimatrisk för perioderna 2021-2025 och 2026-2030 genom att utveckla en kvantitativ modell. I begreppet fysiska klimatrisker innefattas här värmeböljor, kraftiga skyfall, torka och tropiska cykloner. Modellen använder sig av klimatdata från CMIP5 för att utvärdera intensiteten av naturfenomenet på den geografiska platsen för företagets tillgångar. Känslighet för naturfenomenet bestäms baserat på sektorn. Fysiska risker från värdekedjan inkluderas också. Resultatet är sedan aggregerat på portföljnivå. Modellen är applicerad för attjämföra fysiska klimatrisker för hållbarhetsfonder jämfört med den generella marknaden och för att bestämma vilka faktorer som bidrar till en hög respektive låg klimatrisk. Generellt visades att den fysiska klimatrisken var lägre för perioden 2021-2025 jämfört med perioden 2026-2030 på grund av naturlig variabilitet i klimatsystemet. Europa hade den lägsta klimatrisken, och GICS-sektorn med högst risk var fastighetssektorn. Ingen tydlig slutsats kan dras i jämförelsen av klimatrisk för hållbarhetsfonder och marknaden, men resultatet indikerar att hållbarhetsfonder väljer aktier med lägre klimatrisk inom ett specifikt investeringsunivers. Den genomsnittliga hållbarhetsfonden väljer aktier med lägre risk inom regioner, sektorer och market-cap storlek i nästan alla studerade fall. Regional allokering visade sig vara en viktig faktor för exponering av klimatrisk. Det relaterar också till storlek av företaget eftersom större företag är mer troliga att ha tillgångarna fördelade i flera länder vilket bidrar till diversifiering. På fondnivå visades att strategin att minimera koldioxidintensitet inte påverkar klimatrisken signifikant, varken negativ eller positiv. Medvetenheten om fysisk klimatrisk bland investerare är idag låg, och hållbarhetsmärkningar tycks inte innebära någon garanti för att minimera exponeringen till fysisk klimatrisk. Den här studien bidrar till den mycket lilla gruppen av studier inom fysisk klimatrisk i investeringar och erbjuder en överblick över hela marknaden. Förhoppningsvis kan utveckling av detta forskningsområde bidra till att öka medvetenheten hos investerare och därmed driva kapital mot ett mer resilient samhälle.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-415160 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Wiklund, Sofia |
| Publisher | Uppsala universitet, Naturresurser och hållbar utveckling, SLU, Institutionen för skogsekonomi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | UPTEC W, 1401-5765 ; 20028 |
Page generated in 0.0024 seconds