<p>Bakgrund:</p><p>Den 1 juli 2005 implementerade Stockholmsbörsen Svensk kod för</p><p>bolagsstyrning för alla börsbolag på den dåvarande A-listan och för alla bolag på den dåvarande O-listan med ett marknadsvärde som överstiger 3 miljarder kronor. Tanken med att större börsnoterade bolag blev först att implementera Svensk kod för bolagsstyrning var att dessa företag skulle utveckla system och rutiner för ett implementerande av koden och att sedan efter några år bredda tillämpningen av koden till börsens alla bolag. I skrivande stund</p><p>pågår ett arbete med att revidera den nuvarande svenska koden för bolagsstyrning. Tanken är att en ny version skall presenteras under våren 2008 och implementeras vid halvårskiftet 2008. Kraven på svensk bolagsstyrning kommer då att förändras. Svensk kod för bolagsstyrning kommer att gå från att endast omfatta de största börsnoterade bolagen till att börja omfatta alla börsnoterade bolag på Stockholmsbörsen samt NGM Equity.</p><p>Syfte: Huvudsyftet med uppsatsen är att granska företagsledares inställning till införandet av Svensk kod för bolagsstyrning för alla börsnoterade bolag, samt bredda kunskapsfältet om hur de tillfrågades företag förbereder sig inför implementeringen av koden.</p><p>Begränsning: Vi har i uppsatsen valt att begränsa oss till bolag på Stockholmsbörsens Small Cap-lista och NGM Equity.</p><p>Tillvägagångssätt: I denna studie har en kvalitativ metod används. Via telefon genomfördes sex intervjuer med personer tillhörande företag på Stockholmsbörsens Small Cap-lista och NGM Equity. Våra respondenter arbetar alla inom sina företag med införandet av Svensk kod för bolagsstyrning.</p><p>Resultat: Vår studie visade att respondenterna överlag är positivt inställda till Svensk kod förbolagsstyrning och anser att koden leder till ett ökat ansvar för styrelsen och att förtroendet för kapitalmarknaden ökar. Negativt med koden anses av respondenterna vara att koden ökardet administrativa arbetet, ger en ökning av kostnader samt att dess detaljrikedom är för hög och att den således ej passar väl för mindre bolag. Respondenterna anger att aktieägarna är den intressentgrupp som erhåller störst nytta av att företag följer koden, vilket leder till att agentteorin kan anses vara den dominerande teorin bakom bolagsstyrning. Respondenterna har och kommer i sitt arbete med införandet av koden att skapa interna arbetsgrupper, utbilda styrelsen, anlita extern hjälp i form av jurist samt få extern hjälp från företagens revisorer. Styrelsen ses enligt majoriteten av våra respondenter som en part arbetsgrupperna för diskussioner med, men som ej är genomgående delaktiga i företagens implementeringsarbete. Endast en tredjedel av våra tillfrågade respondenter har haft hjälp av större företags tidigare införande av koden år 2005. Ytterligare en tredjedel av de tillfrågade tror att denna hjälp kommer att fås genom revisorerna. Att företags kommande införande av koden ska bli billigare tack vare större företags tidigare implementering blir ej, enligt denna studie, upp till företagen själva, utan möjligheten till kostnadseffektivisering läggs delvis i händerna på företagens revisorer.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:umu-1555 |
| Date | January 2008 |
| Creators | Brännström, Ola, Ådin, Adam |
| Publisher | Umeå University, Umeå School of Business, Umeå University, Umeå School of Business, Umeå : Handelshögskolan vid Umeå universitet |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.0024 seconds