Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva både gymnasieungdomars och skolpersonalens attityder till användningen av svärord i skolmiljön. För att besvara syfte och frågeställningar har jag valt utföra en enkätundersökning som skickats till elever och skolpersonal på en västsvensk gymnasieskola.Det är inte oproblematiskt att hitta en definition av begreppet svordom som skulle accepteras av alla. Svordomar kan beskrivas som tabubelagda kraftuttryck av religiöst ursprung, eller som uttryck som kan innehålla könsord och andra hädelser.Resultaten av enkätundersökningen visar att det finns skillnader i attityder till svordomar i respektive grupper. Majoriteten av personalen och majoriteten av manliga elever hyser inte positiva känslor till svordomar. Fler kvinnor än män upplever att det svärs för mycket i skolan. Majoriteten av kvinnorna och männen i båda grupper anser att personalen bör avstå från att svära i skolan och att det är värre att svära offentligt än privat. De flesta tillfrågade verkade acceptera svärandet i fysiskt smärtsamma situationer, följt av situationer som orsakades av en annan typ av smärta, såsom frustration eller ilska. Majoriteten av de tillfrågade, oavsett kön eller grupptillhörighet kan inte tänka sig att svära i närvaro av barn eller en äldre släkting.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-13562 |
| Date | January 2012 |
| Creators | Kochanek, Magdalena |
| Publisher | Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds