Intresset kring energifrågor har ökat på sista tiden och vi hör dagligen om den negativa miljöpåverkan. EU och dess medlemsländer har satt upp mål att minska energianvändningen med 20 procent till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. Därutöver har Sverige det nationella målet att till år 2050 minska energianvändningen med 50 procent. Bostadssektorn bidrar till en stor andel av den totala energianvändningen. Idag utgör bostäderna från miljonprogrammet, åren 1965 —1974, en tredjedel av Sveriges alla bostäder och många av dessa är i behov av renovering och har god potential till energieffektivisering. Därmed är det intressant att fokusera på just bostäder från den tiden. En målgrupp som har anammat intresset kring energifrågor och därmed vill minska sina fastigheters energianvändning är BRF Ekbacken. I denna rapport har BRF Ekbackens två fastigheter belägna i Larsberg på Lidingö studerats för att sedan utföra en energianalys av byggnaderna. Därefter har en undersökning kring energieffektiviseringsåtgärder gjorts. Byggnaderna är byggda år 1973/74 vilket var under tiden för miljonprogrammet där staten satsade på en hög bostadsproduktion. Således är byggnaderna byggda enligt den tidens tänk och behöver nu renoveras och energieffektiviseras för att nå upp till de energikrav som regeringen satt upp idag. En modell för att beräkna byggnadernas energianvändning har tagits fram. Data har samlats in genom granskning av ritningar och andra nödvändiga parametrar kring byggnadernas energiförbrukning har tagit fram. Dessa indata tillsammans med formler för beräkning av energianvändning har lett fram till ett resultat om fastigheternas energianvändning i nuläget. En boendeenkätundersökning har dessutom skickats ut och genomförts för att få en uppfattning om hur de boende upplever byggnaderna. Resultatet har analyserats och visar hur rådande inomhusmiljö upplevs. De sammanvägda resultaten har lett fram till vilka energieffektiviseringsåtgärder som är relevanta för att minska byggnadernas energianvändning. Resultaten visar att byggnadernas ventilationssystem står för de största värmeförlusterna. Resultatet visar även att byggnadernas fönster är en svag punkt och står för stora värmeförluster. Det visar sig dessutom att fasaderna är dåligt isolerade och inte lever upp till de rekommendationer gällande isolertjocklek som gäller idag. Resultatet visar att en effektivisering av klimatskal, innefattande byte av köksfönster och en yttre tilläggsisolering på en av fasaderna rekommenderas. Detta tillsammans med installation av värmeåtervinning med frånluftventilationssystemet skulle kunna minska byggnadernas energianvändning med upp till 33 procent.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-209249 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Oskarsson, Angelica |
| Publisher | KTH, Byggnadsteknik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Examensarbete Byggnadsteknik ; 451 |
Page generated in 0.0016 seconds