Uppsatsen handlar om barn- och fritidsprogrammet och beskriver hur utbildningen vuxit fram i Norrköping. Det övergripande syftet är att synliggöra olika utvecklingstendenser i barn- och fritidsprogrammets historia samt beskriva hur utbildningen påverkats av olika samhällsfaktorer. I uppsatsen redogörs också för några gemensamma drag som återfinns under de olika epokerna samt hur synen på kunskap och lärande varierat under utbildningens framväxt. I en kort historik beskrivs de olika utbildningar ur vilka utbildningen har växt fram. Därefter ges en sammanfattning av forskning som bedrivits på barn- och fritidsprogrammet samt en redogörelse för några relevanta kunskapsfilosofier och teorier kring synen på lärande. Studien har en kvalitativ ansats och är hermeneutiskt inspirerad. Två f.d. skolledares berättelser ligger till grund för studien och kvalitativa intervjuer har genomförts med lärare, elever, barnskötare och nuvarande skolledare. Bilden har kompletterats ytterligare genom studier av de olika epokernas styrdokument. Utgångspunkten för denna studie är att utbildning formas och förändras beroende på samhällets villkor. Det har i hög grad gällt för de utbildningar i vilka barn- och fritidsprogram har sina rötter. Konjunktursvängningar och förhållanden på arbetsmarknaden har lämnat avtryck i utbildningens historia. I studiens resultat framkommer vissa ”kritiska perioder” under utbildningens framväxt. Med ”kritiska perioder” avses i detta sammanhang perioder då utbildningen varit föremål för debatt och förändrats i någon riktning. I uppsatsen beskrivs vissa centrala områden och spänningsfält. Ett sådant är den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU) som haft en central roll under utbildningens hela historia. Ett annat område som diskuterats under alla perioderna är spänningsfältet omsorg - pedagogik. Utvecklingen inom barn- och fritidsprogrammet har gått från ett vård- och omsorgsinriktat till ett pedagogiskt förhållningssätt. Synen på kunskap och lärande har varierat under åren. Tidigt började man med ett problembaserat lärande och idag går utvecklingen mot ett allt mer tematiskt, ämnesövergripande och elevaktivt arbetssätt. Den nya gymnasiereformen, GY 09, beräknas vara klar 2009 och de elever som påbörjar sin gymnasieutbildning året därpå kommer att omfattas av den nya reformen. I väntan på GY 09 är det lokala utvecklingsarbetet på barn- och fritidsprogrammet i full gång. Syftet är att skapa ett tydligt program som stärker det egna lärandet och väl förbereder eleven för det framtida samhället.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-9667 |
| Date | January 2007 |
| Creators | Gustavsson, Viola |
| Publisher | Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Institutionen för beteendevetenskap och lärande |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds