Att urskilja om en andraspråkselevs läs- och skrivsvårigheter är av tillfällig, andraspråksrelaterad natur eller ett tecken på en djupare problematik är svårt. Samtidigt är det av fundamental betydelse för att eleven i fråga ska få den undervisning som svarar mot aktuell utvecklingsnivå och behov. I föreliggande kvalitativa studie har pedagoger som ansvarar för språkundervisning i grundskolans högstadium och gymnasium intervjuats. Syftet med studien är att förstå pedagogers tankar kring faktorer som bidrar till att de uppmärksammar och urskiljer dyslexi hos tonåriga andraspråkselever, samt vad de anser vara viktigt för att skolorna ska kunna agera på ett adekvat sätt när funderingar kring dyslexi finns. Resultaten har analyserats utifrån teorin the Simple View of Reading och Aarons m.fl. (2008) vidareutveckling av denna teori. Pedagogerna i studien diskuterar läs- och skrivsvårigheter i allmänhet och dyslexi i synnerhet på ett sätt som visar att de har kunskap om vad som skiljer dyslexi från övriga läs- och skrivsvårigheter och förmåga att upptäcka vad som kan vara avvikande och problematiskt i en enskild elevs språkutveckling. Pedagogerna framhäver samarbete och elevens lärmiljö som viktiga faktorer för att skolan ska kunna agera på ett adekvat sätt kring andraspråkselever med eventuell dyslexi. Fasta modersmålslärare gagnar eleverna, eftersom dessa finns i verksamheten och är involverade i det dagliga arbetet. En önskan finns bland flera av informanterna att specialpedagoger och speciallärare kommer ut i klassrummen. Tillsammans med övriga pedagoger kan de observera, reflektera, föreslå och hjälpa till med extra anpassningar utifrån eleven i kontexten. Likaså uttrycks en önskan om en mindre hierarkisk organisation där pedagoger och skolledning har tillit och respekt för varandra och där fokus ligger på ett effektivt arbete med att stödja elevens utveckling. Genom en rutin att screena alla elevers läs- och skrivförmåga kan svårigheter upptäckas tidigare. Ett problem som fler av informanterna i studien tar upp är den långa väntan på utredning av extern aktör, vilket kan leda till att insatser för att stötta elevens utveckling försenas när skolorna saknar underlag för ändamålsenliga åtgärder. Därför är det önskvärt att skolan har egen kompetens att utreda läs- och skrivsvårigheter. Ett proaktivt ledarskap, där skolan är tydlig med vad den står för, har höga förväntningar på både elev och personal, struktur i undervisningen, regelbunden kunskaps- och färdighetskontroll och snabb respons är några exempel på framgångsrikt agerande, likaså att snabbt reagera när en elev inte utvecklar sina färdigheter och kunskaper som förväntat.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:lnu-79364 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Larsson, Ulrika, Petersson, Ulla-Britt |
| Publisher | Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik och lärande (PEL), Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik och lärande (PEL) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0015 seconds