Bakgrund För tidig födsel innebär ökade risker för barnets liv och hälsa. Att få ett mycket för tidigt fött barn och därmed behöva vårdas på neonatalavdelning kan vara traumatiskt, omvälvande och stressande för mammor och kan ha stor betydelse för deras livskvalitet. Syfte Att beskriva mammor till för tidigt födda barns livskvalitet och påverkande faktorer upp till 12 månader efter förlossningen. Metod Studien hade en kvantitativ design och var en longitudinell kohortstudie där mammor (n=493) till barn som vårdats på sex olika neonatalavdelningar i Sverige fick svara på enkäter om livskvalitet (SF-36) vid fyra olika tillfällen under det första året efter förlossningen. Data har analyserats för att se vilka faktorer som kan ha haft betydelse för mammans livskvalitet samt om det fanns några skillnader över tid. Resultat Lägst livskvalitet skattades vid utskrivning från neonatalavdelning med en signifikant och successiv förbättring de kommande 12 månaderna (p <0,01). Inom grupperna med olika faktorer fanns vissa signifikanta skillnader i livskvalitet med liten eller medelhög effektstorlek i några dimensioner av livskvalitet. Slutsats Mammorna skattade lägre livskvalitet vid utskrivning än senare under det första året och det fanns skillnader i livskvalitet mellan olika grupper av mammor. Detta är viktig kunskap för hälso- och sjukvårdspersonal i mötet med mammor till för tidigt födda barn. Klinisk tillämpbarhet Resultatet kan hjälpa barnmorskor och även barnsjuksköterskor och distriktsjuksköterskor att få en bättre förståelse för mammor till för tidigt födda barn och därmed kunna förebygga ohälsa och stötta mammorna för att främja en god anknytning till barnet. / Background Premature birth involves an increased risk for the child's life and health. Having a preterm infant and thus needing care at a neonatal unit may be traumatic and stressful for mothers and also have a great impact on their quality of life. Aim To describe the quality of life among mothers of preterm infants and influencing factors up to 12 months after birth. Method The study had a quantitative design and was a longitudinal cohort study. Mothers (n = 493) of preterm infants who were cared for at six neonatal units in Sweden answered questionnaires about quality of life (SF-36) on four different occasions during the first year after birth. Data has been analyzed to see which factors that may have had an impact on the mother's quality of life and whether there were any differences over time. Results The lowest quality of life was estimated at discharge from the neonatal unit with a significant and gradual improvement in the first year after delivery (p<0,01). Within the different groups of mothers, there were significant differences in quality of life with a small or medium effect size in some dimensions of quality of life. Conclusion The mothers in this study rated their quality of life lowest at the time for discharge from the neonatal unit, and there were differences in quality of life between different groups of mothers. This is important knowledge for healthcare professionals. Clinical application The result of this study may help midwives and other healthcare professionals to gain a better understanding of mothers of preterm infants and their situation and thereby prevent mental illness and support the mothers to promote secure attachment with their children.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:du-29755 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Rahm, Elin, Heister-Rosvold, Linnea |
| Publisher | Högskolan Dalarna, Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa, Högskolan Dalarna, Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds