Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie var att undersöka och sammanställa befintlig forskning från 2000-talet om patienters behov av olika stöd efter en hjärtinfarkt. Litteraturstudien innefattade14 vetenskapliga artiklar som analyserades. Resultatet visade två huvudkategorier; individuellt/informationsstöd samt grupp/socialt stöd. Kategorin individuellt/informationsstöd innehöll en önskan om mer information gällande hjärtat, dess funktion och konsekvenserna av hjärtinfarkten. Råd och information angående förändringar i livsstil, återanpassning till vardagsliv och stresshantering efterfrågades också liksom mer information om läkemedlen och dess effekter. Allt detta skulle hjälpt till under tillfrisknandefasen. Under kategorin grupp/socialt stöd framkom att stödgrupper och rehabiliteringsprogram hade en betydande roll för tillfrisknandet efter hjärtinfarkten. Genom att dela upplevelser med andra i samma situation, inte känna sig ensam och att ha en kontinuerlig kontakt med professionell sjukvårdspersonal ökade också livsglädjen. Stöd från familj och vänner hade också en viktig mening för tillfrisknandet. Samtidigt framkom också ofta en överbeskyddarroll hos anhöriga vilket hos de flesta upplevdes ha en negativ effekt och inverkan på tillfrisknandet. Slutsatsen visar att sjuksköterskor har en betydande roll i att kunna hantera, bemöta, visa förståelse och stödja varje individs individuella behov. Nyckelord: / The aim of this literature review was to examine and compile existing research from the beginning of the 21 st century about patients needs for different kind of support after a myocardial infarction. This literature review included 14 scientific articles who where analyzed. The result showed two main categories; individual/information support and group/social support. Individual/information support showed a wish for more information about the heart, its function and the consequences of the myocardial infarction. Advice and information about lifestyle changes, readjustment to daily life and to cope with stress as well as information about the medical treatment and its effects was asked for. That would have helpt uring the process of recovery. Under the category of group/social support it emerged that supportgroups and rehabilitationprograms had an significant part for the recovery after the myocardial infarction. Through sharing experiences with others in the same situation, not feeling alone and to have a continuous contact with health care professionals the zest for life increased. Support from family and friends also had an important meaning for recovery. At the same time it also often emerged an overprotective role in relatives that by most of the patients seemed to have a negative effect and influence on the recovery. The conclusion show´s that nurses have an important role to handle, treat, show understanding and support every persons individual needs. Keywords:
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hig-767 |
| Date | January 2008 |
| Creators | Eriksson, Ann-Christine, Eriksson, Kristina |
| Publisher | Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0018 seconds