Det nuvarande omvärldsläget har försämrats. Händelser som skogsbränder, översvämningar och pandemier är exempel på kriser som har påverkat svensk säkerhet de senaste 40 åren. Därtill befinner sig landet enligt regeringsföreträdare i det svåraste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget. Sverige har sedan 2015 återupptagit sin totalförsvarsplanering där civilsamhällesaktörer lyfts fram som en betydelsefull resurs. En viktig del av civilsamhället är landets alla ideella föreningar. Ett exempel på dessa är bygdegårdsföreningar som ansvarar för uthyrning av bygdegårdar runtom i landet. Bygdegårdars historiska betydelse för lokalsamhället har varit stor då de varit bygdernas centrala samlingslokaler där människor har träffats. Bygdegårdarnas roll i lokalsamhället har dock förändrats över tid. Hur kan denna förändring påverka deras arbete med beredskap i lokalsamhället? Uppsatsen syftar till att undersöka hur bygdegårdar kan stärka lokalsamhällets beredskapsarbete och därigenom bidra till Sveriges totalförsvar. För att besvara detta syfte är uppsatsen baserad på en kvalitativ metod, inspirerad av grundad teori där semi-strukturerade intervjuer genomförts med representanter från de utvalda bygdegårdana inom Uppsala kommun. Uppsatsens resultat visar att bygdegårdarna kanbidra på flera sätt till stärkandet av totalförsvaret utifrån flera nivåer i samhället men att det bland annat krävs kunskapshöjande insatser samt en tydlig inriktning och ändamålsenlig finansiering.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-532861 |
Date | January 2024 |
Creators | Sjelin, Magdalena |
Publisher | Uppsala universitet, Kulturgeografiska institutionen |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Relation | Uppsatser Kulturgeografiska institutionen |
Page generated in 0.0016 seconds