Mänskligheten står inför en framtid med klimatförändringar och utmaningar i form av återkommande värmeböljor, ökad nederbörd, urbanisering samt minskad biologisk mångfald. Det blir allt mer attraktivt att bosätta sig i städer och i kombination med befolkningsökningen sker det en snabb global urbanisering. Detta leder till hög exploateringshastighet i våra städer då andelen hårdgjorda ytor ökar och andelen gröna ytor minskar. Vid byggandet av fastigheter tillkommer en stor mängd outnyttjade ytor, ofta i form av mörka tak. Dessa är inte bara outnyttjade ytor på dyr tomtmark utan skapar ytterligare problem kopplade till urbanisering i form av bland annat minskat albedo. Närhet till grönska gör att människor mår både fysiskt och psykiskt bättre vilket avspeglar sig i en högre betalningsvilja för bostäder i närhet till grönska. Privatpersoner samt fastighetsägare vill gärna profilera sig som hållbara då hållbarhet på senare tid kommit att bli en identitetsskapande “statusmarkör”. Hållbara bostäder kan därmed vara en säljande faktor. Grönska på taken är i sig inget nytt påfund men har senaste åren fått en renässans i Sverige då det visat sig kunna ge fördelar såsom tillgång till grönska för de boende, dagvattenhantering, minskad värmeöeffekt och bättre luftkvalitet. Syftet med studien har varit att undersöka hur ett av Europas mest omfattande stadsutvecklingsprojekt, Norra Djurgårdsstaden i Stockholm, arbetar med hållbar urban utveckling genom gröna tak. De gröna taken kan generera en mängd ekonomiska, ekologiska och sociala fördelar i städer. I studien används urban hållbarhetsteori samt ett egenkonstruerat analysramverk baserat på avsnittet tidigare forskning och teori. Genom en kvalitativ innehållsanalys samt semistrukturerade intervjuer har det framkommit i denna studie att den sociala dimensionen av hållbar stadsutveckling utifrån gröna tak i Norra Djurgårdsstaden överskuggas av de två andra aspekterna; ekonomiskt och ekologiskt. Detta trots att hållbarhetsarbetet med Norra Djurgårdsstaden tagit med alla tre aspekter inom hållbar utveckling; ekonomiskt, ekologiskt och socialt i beaktande när det kommer till planering av stadsdelen. / Humanity is today facing a future with climate change and challenges in the form of periodic heatwaves, increased rainfall and reduced biodiversity. The urbanization processes are driven by expanded population growth and it’s becoming more attractive to live in the cities. This causes the dimension of hard surfaces to increase and consequently the proportion of green spaces sinks. In the construction of housing, a large amount of unused space is added in form of dark areas on roofs. These are not only unused areas on expensive land but create additional problems linked to urbanization in the form of decreased albedo. Furthermore, citizens' willingness to pay has been shown to rise with closeness to green surfaces which can provide recreational and health benefits. Private individuals and property owners would like to profile themselves as sustainable, as the term “sustainability” recently has become an identity-created “status marker”. Sustainable housing can therefore also be a selling factor. Green roofs are not a new invention but have had a renaissance over the years as it has proven to provide the availability to green surfaces for the citizens, stormwater management, heat island effect, and provide healthier air quality. The aim of the study was to examine how the district Norra Djurgårdsstaden in Stockholm, Sweden works with sustainable urban development through green roofs. In this study we have used urban sustainability theory as the green roofs can generate a wealth of economic, ecological and social benefits in urban areas. We have also used our own constructed analysis framework based on previous research and urban sustainability theory. By doing a qualitative content analysis, as well as semi-structured interviews, it has appeared that the social dimension of urban sustainable development in Norra Djurgårdsstaden is overshadowed by the two other aspects; the economic and the ecological. Although the sustainability work in Norra Djurgårdsstaden has taken all three aspects; economic, ecological and social into account when it comes to planning of the district, the social aspect is often neglected.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:sh-40988 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Andersson, Sara, Sundström, Lovisa |
| Publisher | Södertörns högskola, Miljövetenskap, Södertörns högskola, Miljövetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0026 seconds