EN INTERVJUSTUDIEFörfattare: Andersson. L.Vårdnadshavarens möte med sjuksköterskan i barntriagen på en akutmottagning. Intervjustudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng, Masternivå. Malmö universitet: Fakulteten för Hälsa och Samhälle, Instutitionen för vårdvetenskap, 2019.Bakgrund: Internationell forskning uppvisar resultat som tyder på att vårdnadshavare söker till barnakuten med sina barn för åkommor som kan tas om hand av primärvården. Söktrycket ökar och detta beror delvis på begränsad tillgänglighet inom primärvården men även att vårdnadshavare har större tillit till akutsjukvården och många hänvisas från sjukvårdsupplysningen 1177. Detta medför att ett stort antal vårdnadshavare med barn som söker till barnakuten hänvisas till annan vårdnivå, triageras hem med egenvårdsråd medan andra blir slutbehandlade i triagen av sjuksköterskan. Syfte: att beskriva hur vårdnadshavare till barn yngre än 15 år upplevde besöket på barnakutens triage. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ studie där en semi-strukturerad intervjuguide användes som stöd och tio vårdnadshavare blev intervjuade, som hade besökt barnakutens triage med sina barn. Datamaterialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys enligt Burnard (1996) med manifest tolkning och resulterade i tre subkategorier; barnet i centrum, att bekräfta vårdnadshavarens oro för barnet samt vårdnadshavarens nöjdhet med information samt en huvudkategori; vårdnadshavarens belåtenhet med barntriagen. Resultat: Visade att vårdnadshavarna uppskattade att sjuksköterskorna satte barnet i centrum, att de pratade med barnen, de ansåg att sjuksköterskorna var fantastiska med barnen, att de var experter och att de kunde lita på deras bedömningar. Flera av vårdnadshavarna poängterade att de var mycket nöjda med att barnen hade en egen kö till triagen, de var även nöjda med den information de fick vid hemgång från triagen. Slutsats: Vårdnadshavarna var mycket positiva till både barntriagen, sjuksköterskorna som de träffade och var nöjda med de egenvårdsråd de fick för att kunna sköta det sjuka barnet hemma. Vårdnadshavare behöver stöd i egenvårdsbeslut, tillgången på någon att fråga är begränsad, mer utbildning behövs för att de ska själv ska kunna ta hand om de banala åkommorna såsom feber, magsjuka o dyl. i hemmet.Nyckelord: Akutmottagning, barn, förälder, upplevelse, triage, vårdnadshavare / AN INTERVIEW STUDYAuthor: Andersson, L. Guardians´ meeting with a nurse in a paediatric emergency departments triage. An Interview study. Master´s Degree Project in Nursing 15 Credits points, Malmö University: Faculty of Health and Society Department of Care Science, 2019.Background: International research has shown that guardians´ tend to make use of paediatric emergency department for disorders that the primary care provider is able to address. The pressure to seek healthcare increases in part due, to the fact that it is difficult to book an appointment at primary health care centres. Additionally guardians´ have an increased trust in paediatric emergency departments and many are referred there by the healthcare guide 1177. This means that a large number of guardians´ seeking health care for their children from the pediatric emergency departments, are referred to another level of care, and thus either return home with self-care counsel or be treated by a triage nurse. Purpose: The aim of this study is to describe how guardians´ with children younger than fifteen years old, perceived the experience of emergency paediatric triage. Method: This study is qualitative and data was gathered using semi-structured interviews. Ten guardians´ who took their children to a paediatricemergency department triage took part in the study. The collected data was analysed using Burnard´s (1996) qualitative content method and three subcategories were identified; placing the child at the centre, confirming the guardian´s concern for the child and the guardians´ satisfaction with the information they received. One main category was also identified; the guardians´ satisfaction with the emergency department triage. Results: The results indicates that guardians´ appreciate when nurses place children at the centre, they communicate well with children, were fantastic with children and they were experts whose assessment guardians´ relied on. Most guardians´ were satisfied with the fact that children have their own triage and were also satisfied with the home-care information they received from nurses. Conclusion: Guardians´ responded positively to the emergency paediatric triage and to the triage nurses. They were pleased with the self-care advice that they received when they had to take care of the child at home. Guardians´ need support when making self-care decisions as there are few people to ask. Moreover guardians´ need more education to help them treat trivial illness such as fever or gastric disorders.Keywords: emergency department, guardian, paediatric, parent, experience, care, triage
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-25522 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Andersson, Liselotte |
| Publisher | Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Malmö universitet/Hälsa och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0026 seconds