Return to search

Stridspilot - Ett kall eller en passion?

Det svenska flygvapnet kommer inom en relativt snar framtid införskaffa nya flygplan och samtidigt utöka sin verksamhet från tre till fyra flottiljer vilket innebär att antalet divisioner ökar från sex till åtta. Expansionen kräver stora personella resurser, resurser som kanske inte finns i framtiden. Med anledning av stora pensionsavgångar inom den närmsta 10 års-perioden kombinerat med en svårighet för flygvapnet att utbilda i tillräcklig omfattning, kommer det råda brist på stridspiloter i framtiden. Studien har ett behållarperspektiv och fokuserar på vilka drivkrafter som får Försvarsmaktens stridspiloter att stanna kvar i yrket samt vad som kan få dem att tveka i sin anställning. Målet med studien är att de svar samt de slutsatser som dras kan ge flygvapnet en inblick i hur enskilda stridspiloter ser på sin arbetssituation. Studien fokuserar på en verksamhetsort, F17 Kallinge och deras två divisioner. Fallstudien har en induktiv ansats och inhämtar empirin från djupintervjuer av stridspiloter tillhörande F17. Empirin analyseras mot framtagen teoretisk referensram. Den använda referensramen utgörs av Ryan & Deci inre och yttre faktorer, HeinMotivation av högspecialiserade kreativa medarbetare, Herzbergs tvåfaktorteori, Vallerand passion, Locke & Latham målsättningsteori samt Flower & Hughes employee retention. Studien visar att de primära drivkrafterna att stanna kvar som stridspilot på F17 är identitet, självförverkligande och arbetsglädje. Stridspiloterna stimuleras av spänningen, flygningen och själva jobbet i sig. Passionen till yrket är många gånger så stark och känslan av att vara del i en spetsverksamhet samt känslan av att vara unik gör att de identifierar sig med yrket och det blir som ett kall. Personlig utveckling är en av de viktigaste drivkrafterna, de vill hela tiden ha nya utmaningar och utveckling, personlig som förbandets. När så sker upplever piloterna en känsla av självförverkligande. Viktiga faktorer för att skapa förutsättningar för detta och verkar som en basplatta är ledning, gemenskap och trygghet. Det finns behov av en god gemenskap och ett starkt behov av att känna tillhörighet till divisionen. Basplattan utgörs även av tryggheten en anställning i Försvarsmakten innebär samt den unika kompetensen en stridspilot innehar. De viktigaste faktorerna som får piloterna på F17 att tveka i sin anställning är stagnation, yrkeslivet efter åren på operativ stridsflygdivision och obalans i familjelivet. Känner stridspiloterna att utvecklingen stannar av, både individens och förbandets utveckling, blir de omotiverade och känner en anledning att tveka. De känner även att lönen har stagnerat samt att pensionsåldern förändrats vilket leder till en minskad motivation. Vad som händer efter livet på divisionen oroar piloterna kopplat till identiteten, gemenskapen samt passionen i flygningen. Familjen är högst prioriterad och det måste finnas en balans mellan yrkesliv och familjeliv för att de ska stanna kvar i Försvarsmakten. För att hantera drivkrafterna och orsakande faktorer att sluta krävs en lyhörd och flexibel ledning som även leder, uppmuntrar, sätter tydliga mål och förstärker den goda gemenskapen. / The Swedish air force will in a near future obtain new airplanes and expand its function from three to four wings which imply that the number of squadrons increases from six to eight. The expansion demands large numbers of personnel, personnel that maybe not will exist in the future. The amount of fighter pilots connected to the role is dangerously close to critical mass if not below and that is if no one quits before retention. This study has its perspective on keeping the personnel and focusing on which driving forces makes the armed forces fighter pilots stay in their employment. The objective with this study is that the answer and the conclusions drawn will give the air force an insight in how individual fighter pilots consider their work situation. The study has focus on one working place, F17 Kallinge and its two squadrons. The case study has an inductive approach and collects the empiricism from depth interviews of fighter pilots belonging to F17. The empiricism analyzed against the forthcoming theoretical reference. The reference used are Herzberg two factor theory, Ryan & Deci intrinsic and extrinsic factors, Locke & Latham goal setting theory, Flower & Hughes employee retention, Hein Motivation: motivation theory & practical application and Vallerand passion. The study concludes that identity, fulfillment and job satisfaction is factors that motivates the fighter pilots to stay in the armed forces and factors like stagnation, work life post squadron and a life imbalance between the job and the private life makes them hesitate.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hh-39691
Date January 2019
CreatorsForselius, Mikael, Runds, Nicklas
PublisherHögskolan i Halmstad
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.0014 seconds