Det svenska flygvapnet kommer inom en relativt snar framtid införskaffa nya flygplan och samtidigt utöka sin verksamhet från tre till fyra flottiljer vilket innebär att antalet divisioner ökar från sex till åtta. Expansionen kräver stora personella resurser, resurser som kanske inte finns i framtiden. Med anledning av stora pensionsavgångar inom den närmsta 10 års-perioden kombinerat med en svårighet för flygvapnet att utbilda i tillräcklig omfattning, kommer det råda brist på stridspiloter i framtiden. Studien har ett behållarperspektiv och fokuserar på vilka drivkrafter som får Försvarsmaktens stridspiloter att stanna kvar i yrket samt vad som kan få dem att tveka i sin anställning. Målet med studien är att de svar samt de slutsatser som dras kan ge flygvapnet en inblick i hur enskilda stridspiloter ser på sin arbetssituation. Studien fokuserar på en verksamhetsort, F17 Kallinge och deras två divisioner. Fallstudien har en induktiv ansats och inhämtar empirin från djupintervjuer av stridspiloter tillhörande F17. Empirin analyseras mot framtagen teoretisk referensram. Den använda referensramen utgörs av Ryan & Deci inre och yttre faktorer, HeinMotivation av högspecialiserade kreativa medarbetare, Herzbergs tvåfaktorteori, Vallerand passion, Locke & Latham målsättningsteori samt Flower & Hughes employee retention. Studien visar att de primära drivkrafterna att stanna kvar som stridspilot på F17 är identitet, självförverkligande och arbetsglädje. Stridspiloterna stimuleras av spänningen, flygningen och själva jobbet i sig. Passionen till yrket är många gånger så stark och känslan av att vara del i en spetsverksamhet samt känslan av att vara unik gör att de identifierar sig med yrket och det blir som ett kall. Personlig utveckling är en av de viktigaste drivkrafterna, de vill hela tiden ha nya utmaningar och utveckling, personlig som förbandets. När så sker upplever piloterna en känsla av självförverkligande. Viktiga faktorer för att skapa förutsättningar för detta och verkar som en basplatta är ledning, gemenskap och trygghet. Det finns behov av en god gemenskap och ett starkt behov av att känna tillhörighet till divisionen. Basplattan utgörs även av tryggheten en anställning i Försvarsmakten innebär samt den unika kompetensen en stridspilot innehar. De viktigaste faktorerna som får piloterna på F17 att tveka i sin anställning är stagnation, yrkeslivet efter åren på operativ stridsflygdivision och obalans i familjelivet. Känner stridspiloterna att utvecklingen stannar av, både individens och förbandets utveckling, blir de omotiverade och känner en anledning att tveka. De känner även att lönen har stagnerat samt att pensionsåldern förändrats vilket leder till en minskad motivation. Vad som händer efter livet på divisionen oroar piloterna kopplat till identiteten, gemenskapen samt passionen i flygningen. Familjen är högst prioriterad och det måste finnas en balans mellan yrkesliv och familjeliv för att de ska stanna kvar i Försvarsmakten. För att hantera drivkrafterna och orsakande faktorer att sluta krävs en lyhörd och flexibel ledning som även leder, uppmuntrar, sätter tydliga mål och förstärker den goda gemenskapen. / The Swedish air force will in a near future obtain new airplanes and expand its function from three to four wings which imply that the number of squadrons increases from six to eight. The expansion demands large numbers of personnel, personnel that maybe not will exist in the future. The amount of fighter pilots connected to the role is dangerously close to critical mass if not below and that is if no one quits before retention. This study has its perspective on keeping the personnel and focusing on which driving forces makes the armed forces fighter pilots stay in their employment. The objective with this study is that the answer and the conclusions drawn will give the air force an insight in how individual fighter pilots consider their work situation. The study has focus on one working place, F17 Kallinge and its two squadrons. The case study has an inductive approach and collects the empiricism from depth interviews of fighter pilots belonging to F17. The empiricism analyzed against the forthcoming theoretical reference. The reference used are Herzberg two factor theory, Ryan & Deci intrinsic and extrinsic factors, Locke & Latham goal setting theory, Flower & Hughes employee retention, Hein Motivation: motivation theory & practical application and Vallerand passion. The study concludes that identity, fulfillment and job satisfaction is factors that motivates the fighter pilots to stay in the armed forces and factors like stagnation, work life post squadron and a life imbalance between the job and the private life makes them hesitate.

Denna studie har haft som syfte att bidra med nya kunskaper om hur lärplattan används av barn och pedagoger i förskolan, samt att undersöka pedagogers syn på lärplattan. För att göra detta så har en kvalitativ intervjustudie genomförts. Fyra pedagoger verksamma i förskolan har intervjuats. Resultaten har analyserats med meningskoncentrering och visar på att lärplattan kan och används på flertalet olika sätt tillsammans med barn och kreativa pedagoger. Resultatet har också visat att pedagogerna har uttryckt farhågor och svårigheter med lärplattan som skärmtid och möten med skadligt innehåll. Slutligen har också pedagogens roll i barnets möte med lärplattan undersökts och där har det visat sig att pedagogerna kan och, i informanternas tycke, bör spela en stor roll.

”Ska vi förändra oss nu igen?” Det börjar bli ett ganska medfaret talesätt, men samhället förändras i ett allt snabbare tempo. Omorganisation är ett mångskiftande fenomen i den offentliga sektorn. Jag har i min uppsats studerat en omorganisation inom sjukvårdens serviceverksamhet. Mina frågeställningar om fenomenet omorganisation var; Upplever personal sig delaktiga och känner de att de har fått tillräckligt med information? Har de förväntningar eller farhågor om sin anställningssituation inför den nya förvaltningen? Syftet med denna uppsats var att kartlägga personalens upplevelser inför en omorganisation. Metoden har varit en enkät med frågor som är gjorda som påstående med en femgradig skala. Resultatet visar att tre av fyra inte känner sig delaktig och mer än varannan som inte upplever att de har fått tillräckligt med information. Farhågorna är många fler än förväntningarna. Konsekvensen kan bli att arbetsklimatet utvecklas till det sämre och att det härmed blir en direkt påverkan av effektiviteten, motivation och arbetslust i organisationen som även kan resulterar i en högre sjukfrånvaro. Personalen som gick över visste inte om de skulle få bättre förmåner eller om det skulle bli neddragningar, vilket gjorde att de kanske tänkte ”man vet vad man har men inte vad man får”. Författarna betonar vikten av dialog för ett lyckat förändringsarbete och organisationsutveckling. Ledarna har en viktig uppgift att möjliggöra dialogen som kan skapa förståelse för varandras olikheter som kan bidra till kreativa lösningar och förändringar. / <p>Program: Fristående kurs</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Bakgrund: I Sverige har sjuksköterskeprogrammet under åren genomgått ett flertal reformer för att anpassas efter de förändrade behoven av hälso- och sjukvård. År 1993 blev sjuksköterskeutbildningen en treårig utbildning som både leder till en kandidatexamen i omvårdnad och en yrkesexamen. Detta har inneburit svårigheter för lärosätena gällande förmågan att kombinera den akademiska skolningen med den yrkesförberedande utbildningen. Tidigare gjorda studier visar att utbildningen ansetts otillräcklig i vissa avseenden vilket har lett till att sjuksköterskestudenter upplevt sig vara oförberedda inför att gå ut i arbetslivet. Syfte: Syftet är att beskriva om sjuksköterskestudenter i termin sex upplever sig förberedda inför arbetslivet som legitimerad sjuksköterska. Metod: Studien är en empirisk intervjustudie med en deskriptiv kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer med fem sjuksköterskestudenter i termin sex utgör studiens material. Data har analyserats med en manifest innehållsanalys. Resultat: Under analysprocessen framkom fem kategorier och 14 underkategorier som beskriver sjuksköterskestudenternas upplevelser av utbildningen samt av att snart gå ut i arbetslivet. Kategorierna var; Tidigare erfarenhet, Förväntningar inför arbetslivet, Upplevelsen av att vara förberedd, Styrkor i utbildningen, Svagheter och förbättringar i utbildningen. Studiens resultat visar att sjuksköterskestudenterna upplevde sig förberedda inför arbetslivet men att det finns brister i utbildningen. Klinisk betydelse: Studien är av vikt då den kan öka medvetenheten om hur utbildningen upplevts av sjuksköterskestudenter och därmed resultera i att den vidareutvecklas och förbättras. På det sättet kan sjuksköterskestudenter bli bättre förberedda inför arbetslivet och således besparas onödiga farhågor. / Background: The nurses’-education in Sweden has, over the years, undergone several reformations to adjust to the changing needs of health-care. In 1993 the nurse-education became a three-year course that leads to both a bachelor’s degree in nursing and a professional degree. This has resulted in difficulties for the universities regarding the ability to combine the academic and practical proportions. Studies have shown that the education is considered inadequate in certain aspects which have made the nursing-students feeling ill prepared for the role transition. Purpose: The purpose is to describe if the nursing-students in semester six perceive themselves prepared for the working life as a registered nurse. Method: A descriptive, qualitative approach was used. Semi-structured interviews with five nursing-students in semester six were the material for the study. Data was analyzed using a "manifest content analysis" technique. Results: Five categories and 14 subcategories emerged from the analysis, which described nursing-students' perceptions of the education and the role transition. The categories where: Previous experience, Expectations for working life, the experience of being prepared, Strengths in the education, Weaknesses and improvements in the education. The study shows that nursing-students perceived themselves prepared for working life but that there were certain shortcomings in the education. Clinical significance: The study can raise awareness of how nursing-students’ experience the education and thus result in further developments and improvements. Allowing nursing -students to be better prepared for the working life and therefore spared unnecessary apprehensions.

Den svenska sjuksköterskeutbildningen har genomgått flera förändringar under historien. Idag får lärosätena själva utforma utbildningen så länge målen uppfylls. Efter examen förväntas den nyutexaminerade sjuksköterskan ha den kunskap som sjuksköterskearbetet kräver. Sjuksköterskans arbete innebär ett stort ansvar för andra människor i relation till liv och hälsa. Dock har inte nyutexaminerade sjuksköterskor tillräckligt med kunskap för alla situationer de kan förväntas möta. Ett bra stöd kan underlätta övergången. Dock visar forskning att nyutexaminerade sjuksköterskor fortfarande upplever hög arbetsbelastning och stress. Övergången från student till sjuksköterska kan således ses som problematisk. Studenter upplever blandade känslor inför att anta rollen som sjuksköterska. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskestudenters förväntningar inför kommande yrkesroll. Data samlades in genom åtta semistrukturerade intervjuer. Informanterna var sjuksköterskestudenter i termin fem på högskolan i Borås. Intervjuerna analyserade utifrån en innehållsanalys med induktiv ansats. Resultatet presenterades genom två huvudkategorier; Positiva förväntningar och Negativa förväntningar, med sex subkategorier; Mötet med människan, Rollen som sjuksköterska, Utveckling av kunskap, Brist på erfarenhet, Hög arbetsbelastning och Brist på stöd. Resultatet visar att sjuksköterskestudenters förväntningar till stor del stämmer överens med nyutexaminerades upplevelser. De negativa förväntningarna ses kunna bero på omfattande problem avseende sjuksköterskeprofessionen i förhållande till sjuksköterskeutbildningen samt vårdverksamheten. Författarna uppmanar till att stärka forskning om sjuksköterskestudenters förväntningar. Såväl sjuksköterskeutbildningen som vårdverksamheten har ett ansvar för att gemensamt hitta en lösning. Politiker måste också ta sitt ansvar. Sjuksköterskestudenter måste ges optimala förutsättningar för en god hälsa i övergången samt anständiga arbetsvillkor, vilket också kan öka förutsättningarna för en patientsäker vård.