<p>Arenaprojektet startades som följd av EU-direktiv och svenska myndigheters påtryckningar att införa kilometerskatt för tunga fordon i Sverige, vilket är tänkt ersätta dagens tidsbaserade vägavgiftssystem. En grundtanke med ett införande är att en stor andel transporter sker på väg och av utlandsregistrerade fordon, det är då mer rättvist och samhällsekonomiskt att de som använder vägarna också betalar för det. Idag finns kilometerskattesystem i drift i Tyskland, Schweiz, Österrike och Tjeckien. Kilometerskatten differentieras bland annat efter antal axlar, miljöklass eller vikt och är mellan 0,12-0,67 EUR/kilometer. Förslag till ett svenskt kilometerskattesystem har arbetats fram av SWECO VBB, genom Arenaprojektet, och inkluderar fyra aktörer Användare, vgiftsförmedlare, Avgiftsupptagare och Blåljusenhet. Kilometerskattesystemet kräver att efterlevnadskontroller genomförs för att skapa ett rättvist och fungerande system.</p><p>Examensarbetet syftar till att skapa ett tillvägagångssätt för visualisering av transportflöde på ett tillförlitligt sätt. En grundlig kartläggning över hur transporterna fördelas på det svenska vägnätet har utförts och utfaller i en transportmodell. Transportmodellen ska användas som indata i ett tillvägagångssätt vid placering av mobila kontrollstationer för efterlevnadskontroll.</p><p>De fem stegen i tillvägagångssättet representerar delar som bör ingå för att på ett tillförlitligt sätt kunna placera ut kontrollerna. Steg 1 - Skapa en OD-matris bestämmer detaljeringsnivån på OD-matrisen, det vill säga antal OD-par, länkar och noder. En kostnadsparameter för varje länk krävs för att bestämma vilka länkar som är mest lämpliga att användas för de olika rutterna. I steg 2 - Implementering av data sker inmatning av insamlad data i transportmodellen, här krävs att indata är i form av rutt- och länkflöde. Steg 3 - Kalibrering utförs med hjälp av ytterligare data för att uppnå en mer tillförlitlig transportmodell. Insamlad data bör vara av hög precision. I steg 4 - Jämför resultat hämtas utdata från transportmodellen, vilka jämförs med inrapporterad data från Avgiftsförmedlaren för att identifiera stora avvikelser. Sista steget - Rikta kontroll innebär att mobila kontroller utplaceras i områden med stora avvikelser.</p><p>Indata till transportmodellen kan vara information ifrån till exempel slangmätningar, resvaneundersökningar, trafiksäkerhetskameror eller färdskrivare. Idag finns dock bara data för implementering i form av slangmätningar och resvaneundersökningar. Ett avgränsat exempelområde valde att studeras på grund av saknad indata och den stora rbetsbelastningen över att skapa en transportmodell för hela Sverige. Vid en verifiering erhölls de svar och beteenden som väntades, vilket tyder på att modellen uppför sig korrekt.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:liu-11467 |
| Date | January 2008 |
| Creators | Westerberg, Eva-Li, Hallberg, Johan |
| Publisher | Linköping University, Department of Science and Technology, Linköping University, Department of Science and Technology, Institutionen för teknik och naturvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.002 seconds