Return to search

Överflyttning av vårdnaden för tvångsplacerade barn : I ljuset av Lilla hjärtat

I januari 2020 upphittades en 3-årig flicka avliden i hennes föräldrars hem. Hon hade några månader tidigare återförenats med föräldrarna efter att ha tvångsvårdats i ett familjehem sedan hon var några dagar gammal. Hennes död ledde till förändringar år 2022 i föräldrabalken, social- tjänstlagen och Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) genom reformen lex Lilla Hjärtat. Efter barn varit placerade i ett familjehem under en längre tid kan socialnämnden ansöka om en överflyttning utav vårdnaden från föräldrarna till familjehemmet i enlighet med 6 kap. 8 § föräldrabalken. En förändring som lex Lilla Hjärtat fört med sig är att socialnämnden har en skyldighet att överväga en vårdnadsöverflyttning efter två år istället för de tidigare tre åren. För att en överflyttning ska genomföras krävs det att det är för barnets bästa och att en återförening med föräldrarna inte kan vara realistisk i framtiden. En överflyttning kan endast göras till ett familjehem. Uppsatsen diskuterar vårdnadsöverflyttningar som genomförs utan samtycke från föräldrar eller barnet och de följder som lex Lilla Hjärtat haft. Jag kommer i uppsatsen fram till att lagförändringen inte kommer öka antalet vårdnads- överflyttningar utan kan få en motsatt effekt. Det fanns innan lagförändringar klev ikraft för få familjehem som tog emot unga men även som var intresserade att överta vårdnaden. Reformen utstrålar en omprioritering vid tvångsvård där återförening ska ses som sekundärt till att överflytta vårdnaden. Konsekvenserna kan således bli att färre vill bli familjehem på grund av ointresset att vara vårdnadshavare. Jag anser även att förändringarna inte tar hänsyn till samtliga barn utan endast de yngre som uppfattar två år som en lång tid och därmed uppfattar familjehemmet som sitt hem tidigare än ett äldre barn. En process av vårdnadsöverflyttning är påfrestande på barnen och lagförändringen leder därmed till en ökad oro och otrygghet. Det finns dessutom stora brister hos socialnämnden. Bland annat en osäkerhet till att ansöka om vårdnadsöverflyttningar på grund av konsekvenserna för föräldrarna men även i tolkning av lag och dokumentation. Slutligen anser jag att lagförändringarna är påskyndade, ogenomtänkta och inte till barnets bästa.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-497756
Date January 2023
CreatorsBorg, Filippa
PublisherUppsala universitet, Juridiska institutionen
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.0016 seconds