SammanfattningSyfteSyftet med studien var att ta reda på hur en grupp elever med diagnosen språkstörning upplever sin skolgång när det gäller delaktighet, gemenskap och utanförskap i särskild undervisningsgrupp respektive ordinarie skola. Förväntat kunskapsbidragUnder studietiden har vi mött forskning som tyder på att det är ogynnsamt och diskrimi-nerande att placera elever i särskild undervisningsgrupp, men vi har haft svårigheter att hitta forskning som baserats på elevens egen upplevelse. Inkludering präglar synsättet hos både FN, staten och kommunen, men vad upplever eleverna själva? Frågeställning•Hur upplever elever gemenskap och delaktighet (inkludering) i Verksamheten? •Hur upplever elever utanförskap (exkludering) i Verksamheten? •Hur upplever elever gemenskap och delaktighet (inkludering) i ordinarie skola/gymnasiet? •Hur upplever elever utanförskap (exkludering) i ordinarie skola/gymnasiet ?Teori och metodStudien är genomförd med kvalitativa intervjuer som analyserats tematiskt. Den tematiska ansatsen har funnits med genom hela arbetet, från skapandet av intervjufrågor till gruppe-ringen efter temaområden i resultatdelen. Det utvecklingspedagogiska perspektivet har bemötts genom att vi strävat efter att se hela individen, med både kunskapsinhämtning och socialt samspel, i stället för delar och anpassat oss efter intervjudeltagarnas svar då vi ge-nomfört intervjuerna. Samspel är centralt i ett sociokulturellt perspektiv och studien foku-serar på delaktighet, gemenskap och utanförskap.ResultatResultatet visar att eleverna upplever högre grad av delaktighet och gemenskap då de är placerade i särskild undervisningsgrupp och att utanförskap snarare var en regel än ett undantag i ordinarie skola. De svårigheter elever med språkstörning har med skapandet och bibehållandet av kamratrelationer är något som tydliggjordes i studien och något som följer eleverna upp i vuxen ålder. ImplikationerEn placering i särskild undervisningsgrupp medför ofta att eleven flyttas från sitt naturliga geografiska område. Då minskar möjligheterna till sociala kontakter med klasskamrater på den ordinarie skolan och därmed också möjligheten till att träna sitt språk och sina sociala förmågor i samspel med jämnåriga med typiskt språkutveckling. De som har kvar sitt so-ciala nätverk, trots placering i särskild undervisningsgrupp, har ofta det genom att de ingår i ett sammanhang runt idrott. SlutsatsIntervjusvaren visar att eleverna upplever delaktighet och gemenskap då de är placerade i särskild undervisningsgrupp. De berättar om högre grad av delaktighet och bättre gemen-skap än vad de upplevt i ordinarie skola. På grund av sin funktionsnedsättning har de be-hov av de anpassningar som särskild undervisningsgrupp erbjuder för att få möjlighet att utvecklas både kunskapsmässigt och socialt. Önskvärt vore att språkstörningen upp-märksammades och bemöttes redan i förskoleåldern.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-27306 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Hedblom, Åsa, Johannesson, Susanne |
| Publisher | Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Malmö högskola/Lärande och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds