I detta examensarbete undersöker jag två övergripande frågeställningar gällande fysisk tillgänglighet. Den första frågan rör varför enkelt avhjälpta hinder, det vill säga retroaktiva krav på ökad tillgänglighet, har tillfogats Sveriges bygglagstiftning. Den andra frågan rör hur arbetet med åtgärdandet av de retroaktiva föreskrifterna har utförts i svenska kommuner. Motiven bakom uppkomsten av krav undersöks genom en genomgång av äldre byggregler och handikapputredningar. I undersökningen konstateras att tillgänglighetskrav har funnits i svenska byggregler sedan länge, men att omfattning och formuleringar har varierat. I studien visas att nuvarande lagkrav är förhållandevis lika äldre byggregler och två huvudsakliga förklaringar till behovet av en retroaktivt verkande lag konstateras. Den första förklaringen är att en stor del av den byggda miljön har tillkommit innan tillgänglighetskrav ställdes i lagstiftningen. Den andra anledningen är att aktörer inom plan- och byggprocessen har saknat tillräcklig kunskap för att kunna verkligställa de övergripande målkrav som ställts sedan början av 1980-talet. Studien visar också att arbetet med enkelt avhjälpta hinder utgör ett medel för att tillgodose denna kunskap bland berörda aktörer. Arbetets andra frågeställning är om några specifika strategier har varit särskilt effektiva i arbetet med enkelt avhjälpta hinder. Genom litteraturstudier och intervjuer i en kommun plockas sju faktorer fram och testas mot resultatet i en av SKL genomförd undersökning av tillgängligheten i svenska kommuner. Det går inte att dra några generella slutsatser från testet, men genom litteraturstudien och intervjuerna bedöms två faktorer vara kopplade till hur framgångsrikt arbetet med enkelt avhjälpta hinder har varit: hur väl arbetet har planerats och hur samarbetet med funktionshinderrörelsen har utformats. / In this thesis, I examine two main questions regarding accessibility. The first question concerns why retroactive requirements for increased accessibility, enkelt avhjälpta hinder (easily eliminated barriers), have been added to the Swedish building legislation. The question is examined by a review of older building codes and reports published by disability commissions. The review found that accessibility requirements have existed in building regulations since the 1960s. The extent of the requirements has varied, but many requirements set in the new policy are relatively similar to those in older building codes. The study gives two explanations for why the new policy is needed. First, a majority of the built environment in Sweden was constructed before any accessibility requirements were legislated. Second, the actors in the planning and building process have previously lacked sufficient knowledge on disability. The study shows that the new policy is a means to raise the knowledge on disability and accessibility. The second question concerns how the new policy has been implemented in Swedish municipalities, and whether some specific implementation strategies have been particularly effective. Through literature reviews and interviews in a municipality, two main factors are identified as crucial for the success of accessibility adaptations: how well the work has been planned in advance and how the collaboration with the disability movement has been arranged.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-129263 |
| Date | January 2013 |
| Creators | Slotte, Joakim |
| Publisher | KTH, Urbana och regionala studier |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | SoM EX ; 2013-11 |
Page generated in 0.0026 seconds