Syftet med denna studie är att undersöka sambandet mellan matematikuppgifters utformning och elevernas förmåga att lösa dem. Detta undersöks i årskurs 3. För att undersöka dessa samband har elever i årskurs 3 fått lösa ett antal uppgifter på ett test. Uppgifterna kommer ursprungligen från nyare läromedel och är sedan omformulerade för att testa sambandet mellan uppgifternas utformning och elevernas förmåga att lösa dem. Det har även undersökts hur pojkar, flickor, elever som är starka och medelstarka i matematik påverkas av uppgifters utformning och vad som fungerar som stöd i textuppgifter i matematik. Undersökningen visar att signalord inte har någon betydelse för eleverna som gjort testen som helhet, oavsett kognitiv nivå. För flickor och meledstarka elever tycks signalord emellertid fungera som stöd. Resultaten tyder på att elevnära situationer ger mer stöd ju mer kognitivt utmanande uppgifter blir. Detta samband finns även hos pojkar, flickor, starka och medelstarka elever. Bilder tycks fungera som stöd för eleverna som helhet oavsett hur kognitivt utmanande uppgifter är. Samma sak gäller för pojkar och elever som är medelstarka i matematik. För flickor tycks inte bilder fungera som stöd då en uppgift inte är kognitivt utmanande och för elever som är starka i matematik tycks bilder istället fungera som större stöd ju mindre kognitivt utmanande en uppgift är.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-154986 |
| Date | January 2011 |
| Creators | Brink, Karin |
| Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0018 seconds