Syfte och frågeställningar Syftet med föreliggande studie var att studera idrottsutövares och tränares uppfattningar om trötthet och självförtroende samt hur väl dessa stämmer överens med varandra. Frågeställningarna som användes var följande: Vad anser utövare och tränare påverkar utövarnas trötthet och självförtroende? Hur märks trötthet och självförtroende? Vad anses utövarna behöva hjälp med i arbetet med deras självförtroende och återhämtning? Vad anses utmärka en tränare som är skicklig på att läsa av utövarnas självförtroende? Metod Semistrukturerade intervjuer utfördes med damseniorer (n = 9) från elitlag i tre olika lagidrotter och deras tränare (n = 3). Genomsnittslängden för intervjuerna var för tränarna 113 minuter och för utövarna 48 minuter. Intervjuerna transkriberades ordagrant. Sammanlagt utgjorde datamaterielet 768 minuter och 124 utskrivna sidor med enkelt radavstånd. Textmassan analyserades genom att meningsbärande enheter (meaning units, MU) noterades och sedan sorterades in i olika sub-teman. Dessa sub-teman sorterades sedan in i olika övergripande teman. Resultat Överlag stämde tränarnas uppfattning väl överens med vad deras utövare ansåg påverkar själv-förtroende. Däremot hade utövarna många fler orsaker till trötthet och metoder för återhämtning än tränarna. De vanligaste faktorerna som berördes som orsaker till trötthet var fysiska faktorer och motgångar. Den återhämtningsstrategin som var mest framträdande var att få energi från relationer med nära vänner och familj. Den främsta källan till självförtroende var prestationer. Trötthet sades framförallt kunna märkas genom prestationsförsämringar och självförtroende kan särskilt märkas genom utövarnas beteenden. För att minska trötthetskänslor ville helst utövarna ha så bra träningsupplägg som möjligt av tränarna. Positiv feedback var den viktigaste hjälpen tränaren kan hjälpa till med för att påverka självförtroendet. För att kunna läsa av utövarna så bra som möjligt behöver tränaren vara engagerad i individen. Slutsats Studien tyder på att tränare kanske fokuserar lite mer på mer fysiska aspekter medan utövarna även upplever också sociala och psykologiska aspekter av träning och tävling. Öppen kommunikation och skattningsskalor lyfts fram som tänkbara sätt för tränare att hantera denna problematik. / Aim The aim with this study was to study athletes' and coaches' views on fatigue and self-confidence as well as how well these fit each other. The research questions used were as follows: What do athletes and coaches think influence the athletes' fatigue and self-confidence? How is fatigue and self-confidence recognized? What do athletes think they need help with in the work with self-confidence and recovery? What characterizes a coach who is skilled at reading the athletes' level of self-confidence? Method Semi-structured interviews were performed with women's senior (n = 9) from elite level teams in three different team sports and their coaches (n = 3). The average lengths of the interviews were for coaches 113 minutes and for athletes 48 minutes. The interviews were transcribed verbatim. In total the data material made up 768 minutes and 124 printed single spaced pages. The transcripts were analyzed through meaning units (MU) which were then sorted in various sub-themes. These sub-themes were then sorted in to various themes. Results Overall the coaches' views matched pretty well with what their athletes thought influence self-confidence. The athletes though, had many more reasons for fatigue and methods of recovery then the coaches. The most common factors that were touched as reasons for fatigue were physical factors and setbacks. The recovery strategy that was most prominent was to be energized from relationships with close friends and family. The prime source of self-confidence was achievements. Fatigue was said to foremost be recognized through lowering of performances and self-confidence can be especially recognized through the athletes' behaviors. To reduce the feelings of fatigue the athletes wanted as good a practice regimen as possible from the coaches. Positive feedback was the most important help the coach could help out with to influence self-confidence. To be able to read the athletes as well as possible the coach needs to be engaged in the individual athletes. Conclusions This study indicate that coaches maybe focusing a little more on more physical aspects while the athletes also experience social and psychological aspects of training and competition. Open communication and self-report measures were advanced as possibilities to manage these problems.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:gih-1969 |
| Date | January 2011 |
| Creators | Carlsson, Andreas |
| Publisher | Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds