Return to search

Utdelningsmönster : En jämförelse mellan Sverige, Japan och USA

<p>Under de senaste årtionden har allt fler länder avreglerat sin kapitalmarknad och gränserna har</p><p>öppnats för utländska investerare. I och med ökningen av investeringar över landgränser har</p><p>skillnader mellan länder gällande dess corporate governance uppmärksammats. En viktig del</p><p>inom corporate governance utgörs av utdelning och olika policys för utdelning. Tidigare</p><p>forskning har jämfört skillnader i utdelningsnivå mellan USA och Japan, dock har det inte skett</p><p>någon forskning om var Sverige står i jämförelse med dessa länder. Syftet med uppsatsen är att</p><p>jämföra Sveriges utdelningsnivå i förhållande till Japans och USA:s under en tioårsperiod, samt</p><p>att med fyra kända utdelningsteorier försöka förklara skillnaderna i utdelningsnivån mellan</p><p>länderna.</p><p>I undersökningen har vi aggregerat data från de största noterade företagen i varje land inom elva</p><p>industrier. Vi har följt 22 svenska, 249 amerikanska och 173 japanska företag från år 1996 fram</p><p>till år 2005. Med tre olika nyckeltal; utdelning/nettoomsättning, utdelning/nettovinst och</p><p>utdelning/eget kapital har vi kommit fram till att Sveriges utdelningsnivå ligger i nivå med den</p><p>amerikanska. Under de två sista åren i undersökningen har svenska företag till och med haft</p><p>högre utdelningsnivå än de amerikanska. Detta finner vi överraskande då ägarstruktur och</p><p>rättsystem i Sverige mer liknar det japanska än det amerikanska samt eftersom minoritetsskyddet</p><p>i Sverige är relativt lågt i jämförelse med USA:s. Enligt tidigare forskning har amerikanska</p><p>företag haft en högre utdelningsnivå än japanska företag, vilket stöd av uppsatsens resultat.</p><p>Tar vi fasta på intressekonflikten och informationsasymmetri som finns på den svenska</p><p>marknaden, där spridda ägare svarar för en stor del av det satsade kapitalet i företagen medan en</p><p>eller få ägare innehar kontroll över företagen, finner vi stöd i agentteorin, signaleringsteorin och</p><p>bird-in-the-hand-teorin för Sveriges utdelningsnivå. Däremot klarar skattepreferensteorin inte av</p><p>att förklara den svenska utdelningsnivån under denna tidsperiod.</p>

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:uu-8802
Date January 2008
CreatorsBjörklund, Cecilia, Hemph, Petter
PublisherUppsala University, Department of Business Studies, Uppsala University, Department of Business Studies, Uppsala : Företagsekonomiska institutionen
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageEnglish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, text

Page generated in 0.0077 seconds