Denna studie belyser maktspelet mellan konkurrerande intressen om landskapet, där olika idéer och ideologier men framförallt diskursiva maktförhållanden har en framträdande roll. Det övergripande syftet med studien är att bidra till en ökad förståelse för moderniseringen i det svenska landskapet, genom att beskriva och analysera förändringarna i markanvändning avseende våt- och myrmarker, med ett tidsfokus mellan ca. 1920-talet till 1960- talet. En fallstudie specifikt av Lina myr på Gotland avses genomföras, inklusive en diskursanalys av debatten mellan jordbruket och naturskyddet, med stöd i gotländska dagstidningar.[1]I studien ses det rationella jordbruket med ekonomiska drivkrafter tydligt dominera naturvårds-intressen, men visar också på en perspektivförskjutning mot naturskyddet över tid. Studien visar att och hur människors olika idéer och värderingar av landskapet haft stor betydelse för moderniseringens fortskridande samt att och hur det sociala landskapet kunnat ha en avgörande inverkan på det lokala utfallet i landskapet - med den diskursiva maktordningen ständigt närvarande. Studien har också resulterat i att en diskurs kunnat identifieras, diskursen om det moderna myrodlingslandskapet, vilken beskriver grunden till omvärderingar av våt- och myrlandskapen under senare delen av 1900-talet och möjligen kan bidra till en ökad förståelse kring varför debatten om våt- och myrmarker är sådan den är idag. [1]Gotlands Folkblad (GF), Gotlands Tidningar (GT) och Gotlands Allehanda (GA).
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:su-77105 |
| Date | January 2012 |
| Creators | Björkander, Camilla |
| Publisher | Stockholms universitet, Kulturgeografiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0013 seconds