Today great efforts are made to record and reduce waiting times in cancer care. Long and variable turnaround times (TATs) delay the start of treatment and waiting contributes to mental anguish. The purposes of the QI intervention were to establish an effective and streamlined histopathology process with shorter TATs, to extend customer collaboration and to build knowledge of internal processes in order to lay the foundation for a learning environment. The goal was to raise the proportion of reported tissue samples from 50% to 90% within a 15 day period, ending 31th December 2014. The study of the QI intervention intended to identify factors that affect the introduction of novel working methods. Both quantitative and qualitative methods were used to achieve the goals. Improvement knowledge was combined with lean-inspired methods, and two focus groups were arranged in which data were analysed using qualitative content analysis. The goal to report 90% of tissue samples within 15 days was not achieved for all sample types, but improved TATs were clearly noted. Customer collaboration and visualisation of the processes had a positive effect on staff. The study resulted in six key factors important working with QI interventions; competence, compliance, feedback, interaction, patient- and customer focus and resources. Having motivated and dedicated staff is a key success factor for improvement work, in contrast to a lack of resources, and people that oppose change. To achieve future ambitious goals requires continuous improvement initiatives that involve optimisation of both human resources and equipment. / Stort fokus riktas idag på att kartlägga och reducera väntetider inom cancervården. För långa och variabla svarstider fördröjer behandlingsstart och väntan innebär dessutom psykiskt lidande. Syftet med förbättringsarbetet var att etablera en effektiv och stabil patologiprocess med kortare svarstider, utöka kundsamverkan samt bygga kunskap om interna processer för att lägga grunden till en lärandemiljö. Målet var att senast den 31 december 2014 höja andelen besvarade vävnadsprover från 50 % till 90 % inom 15 dagar. Studien av förbättringsarbetet syftade till att identifiera faktorer som påverkar införandet av nya arbetssätt. Såväl kvantitativa som kvalitativa metoder användes för att uppnå målen; förbättringskunskap kombinerades med lean-inspirerade metoder och två fokusgrupper där data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Målet att höja andelen vävnadsprover som besvarades inom 15 dagar på 90 % uppnåddes inte för samtliga provtyper, men tydligt förbättrade svarstider noterades. Kundsamverkan och visualisering av processerna hade en positiv effekt på personalen. Studien resulterade i sex viktiga faktorer; kompetens, inställning, återkoppling/feedback, interaktion, patient- och kundfokus och resurser. Motiverad och engagerad personal är nyckelframgångsfaktorer i förbättringsarbeten i motsats till resursbrist och människor som motsätter sig förändring. För att på sikt uppnå högt uppsatta mål krävs fortsatta förbättringsinitiativ som involverar optimering av både personalresurser och instrumentering.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hj-27188 |
| Date | January 2015 |
| Creators | Thureson, Jenny |
| Publisher | Högskolan i Jönköping, The Jönköping Academy for Improvement of Health and Welfare, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ. Kvalitetsförbättring och ledarskap inom hälsa och välfärd |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds