När staden ritas om är det viktigt att fundera över hur planeringen tar tillvara på befintliga värden. I denna studie har platser i förorten och dess värden studerats ur ett boendeperspektiv. Syftet är att synliggöra värden inifrån och påvisa de delar som uppskattas och är värdefulla för de boende som lever i där. Studien undersöker även hur befintliga värden kan ligga till grund för den framtida stadsutvecklingen. I studien definieras förorten som ett perifert område som är byggt under miljonprogrammets rekordår samt präglas av storskalig bebyggelse och funktionsseparering. I samhällsdebatten hör vi ofta om de negativa sidorna av denna typ av förort, denna studie fokuserar istället på det positiva som förortsmiljöerna har att erbjuda. Således bidrar studien med en nyanserad bild av förortsmiljöer och visar på alternativa prioriteringar och tillvägagångssätt när förorterna förtätas och utvecklas. Utifrån en kartläggning av boendes upplevelser i Stockholmsförorterna Tensta, Hagalund och Hallonbergen har fem värdefulla platser identifierats: Grillplatser, gårdsmiljöer, parkeringsgarage, koloniområden och plaskdammar. Dessa platser diskuteras genom djupintervjuer med boende för att förstå och synliggöra dess värde. Slutligen presenteras designkoncept för hur dessa värden kan vara en utgångspunkt i den framtida utvecklingen. De värdefulla platser som framkommit i studien är framförallt icke-kommersiella platser vars värde ligger i sociala relationer mellan grannar. Det framkommer tydligt i studien att det finns gemenskap och tillhörighet bland grannar och att dessa platser möjliggör för de boende att upprätthålla den sociala kontakten med varandra. Ett flertal fysiska faktorer beskrivs påverka dessa värden men framförallt uppskattas frihet i att kunna appropriera platsen utifrån behov. Exempelvis samlas boende gärna i stora grupper och lagar mat tillsammans, vilket försvårar viss typ av umgänge när rummet är programmerat för en viss form av umgänge där exempelvis bänkar fixeras i konstruktioner som enbart tillåter fyra personer att sitta vid samma bord. Denna form av programmering hotar därmed många värden som är önskvärda att bevara och uppmuntra. Ett problem som studien synliggör är att de värdefulla platser som beskrivs av boende ofta är säsongsbaserade och därför är enbart aktiva under sommarhalvåret. Utifrån detta har studien resulterat i tre övergripande koncept: Icke-kommersiella platser Säsongsöverskridande platser Frihet i utformning Dessa övergripande koncept bryts ner till platsspecifika koncept för att påvisa hur de kan appliceras och synliggöra potential i dagens befintliga miljöer. Genom studien har en annan bild av förorten och befintliga värden synliggjorts. Det är ett viktigt perspektiv vilken är viktig att lyfta vidare i den framtida utvecklingen av förorterna.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:bth-21012 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Alstäde, Victoria |
| Publisher | Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0161 seconds