<p>Inom EU är vattnet ett resursproblem, både med avseende på kvalitet och kvantitet. För att komma till rätta med dessa problem utarbetades EU:s ramdirektiv för vatten. Det övergripande syftet med direktivet är att allt vatten ska uppnå ”god status” senast 2015. Direktivet antogs 2000 och utgör en grund för Europas framtida vattenstrategi. För Sveriges del kommer det att innebära en förändring i den nuvarande vattenförvaltning och många aktörer kommer att påverkas. Syftet med denna studie är att få en uppfattning om olika aktörers i den svenska vattenförvaltningen syn på implementeringen av vattendirektivet. Studien omfattar åtta kvalitativa intervjuer med personer som var och en representerar olika aktörer i dagens vattenförvaltning. Resultatet från intervjuerna visar att aktörerna anser att det finns en klar fördel med att hantera vattenfrågorna avrinningsområdesvis, som direktivet föreskriver. Andra fördelar med direktivet är att det kommer att skapas en ny organisation som på ett strategiskt sätt hanterar vattenfrågorna. Direktivet ses som ett bra verktyg för att förbättra vattnets kvalitet, men hur framgångsrikt direktivet kommer att bli, beror i stor utsträckning på hur Sverige väljer att arbeta med implementeringen. Att få till stånd en fungerande samverkan mellan aktörerna ses som svårt. Detta kan bero på att vattnet är en allmän resurs, som många aktörer riktar resursanspråk på. För att få allmänheten involverade i vattenarbetet krävs en bland annat en arena där alla kan komma till tals.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:liu-1431 |
| Date | January 2002 |
| Creators | Andersson, Jenny |
| Publisher | Linköping University, Department of Thematic Studies, Institutionen för tematisk utbildning och forskning |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.0024 seconds