Return to search

Svensk Råvattenkontroll: Fallstudie Rökebo Vattenverk

Vattenkvaliteten i svenska yt, - och grundvatten riskerar att försämras i framtiden på grund av klimatförändringar (Svenskt Vatten, 2007). Bland annat förväntas halten organiskt material i vattnet öka, medeltemperaturen stiga samt förekomsten av virus och bakterier i ytvatten öka (Svenskt Vatten, 2011). Förändrade förutsättningar i svenska sjöar har redan upptäckts, bland annat har halten organiskt material ökat i ytvattnet i södra Sverige sedan 1990-talet (Löfgren, Forsius, & Anderson, 2002). Dessutom hade 20 av totalt 33 tillfrågade dricksvattenproducenter sett försämrad råvattenkvalitet i sina verksamheter med avseende på bland annat organiskt material (Svenskt Vatten, 2007). Varje år sker ett antal sjukdomsutbrott relaterat till bristfällig dricksvattenkvalitet i Sverige och i de flesta fall har detta skett på grund av att otillräcklig kontroll av vattenkvaliteten eller att vattenverket inte haft tillräckliga skyddsbarriärer mot mikrobiella föroreningar (Lindberg & Lindqvist, 2005). Bristfällig råvattenkontroll har identifierats som en svag länk i svensk dricksvattenproduktion och kommer att behöva förbättras i framtiden (Statens offentliga utredningar, 2016). Syftet med detta arbete var att visa hur god råvattenkontroll kan användas för att minska risker för försämrad dricksvattenkvalitet samt att ge förslag på innehåll i verksamhetsutövares egenkontrollprogram för förbättrad råvattenkontroll. I huvudsak har råvattenkvaliteten i vattenverket från det inducerade ytvattnet vid Rökebo utvärderats genom att studera provtagningsdata från området. Provtagning i observationsrör i grundvattentäkten har utförts för att undersöka hur avskiljningen av främst organiskt material påverkas av avståndet från ytvattnet. Råvattnet i Rökebo har jämförts med råvattnet i Årsunda och Wifsta för att undersöka om liknande trender återfinns vid dessa eller om vattnets egenskaper är lokalt betingade. Åtta stycken vattenverk har studerats för att utvärdera utsträckningen av råvattenkontrollen vid dessa. Utifrån resultatet av detta arbete framkom att råvattenkvaliteten i Rökebo har försämrats över tid med avseende på bland annat organiskt material, mangan och vattnets turbiditet samt färgtal. Den huvudsakliga avskiljningen av organiskt material i grundvattentäkten sker vid strandkanten, vilken identifierats som en känslig punkt i produktionskedjan. Råvattnets järnhalt minskar vid ökat uttagsflöde och det är möjligt att halten organiskt material har börjat sjunka men längre tidsserier krävs för att kunna säkerhetsställa detta. Råvattnet i Årsunda och Wifstas vattentäkter visar däremot ingen tydlig förändring över tid, vilket tyder på att råvattnets beskaffenhet är områdesspecifik. Vid de studerade vattenverken skiljer sig dessa åt, både i storlek och hur pass omfattande råvattenkontrollen är. Generellt tar de större vattenverken fler råvattenprov än de små men antalet provtagningstillfällen varierar kraftigt. För ett av vattenverken togs inga råvattenprov alls. Råvattenkontroll varierar kraftigt mellan verksamhetsutövare och områden men behöver i många fall förbättras. Som förslag ges här att råvattenprover ska tas med liknande frekvens som dricksvattenprover. Förslag på råvattenkontroll är att verksamhetsutövarna ska utföra en uppströms mikrobiologisk riskanalys för att utvärdera om skyddsbarriärerna är tillräckliga för att undvika eventuell smitta vid vattenverket. Utöver detta bör uppföljning av insamlade data ske i större utsträckning samt att samarbete med tillsynsmyndigheter förbättras. Förslag och exempel på metoder för datautvärdering har getts i rapporten (tidsserieanalyser, PCA-analyser och korrelationsanalyser). Provtagning och övervakning bör ske i vattentäkten, inte bara vid vattenverket. Som ett verktyg för detta förslås att en hydrogeologisk modell upprättas över vattentäkten då denna kan användas bland annat för att identifiera lämpliga provtagningspunkter, utvärdera influensområdets utsträckning och för att ge verksamhetsutövaren bättre insyn över flödessituationen i området.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:ltu-61881
Date January 2017
CreatorsSandberg, Johan
PublisherLuleå tekniska universitet, Geovetenskap och miljöteknik
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.002 seconds