Syftet med studien var att belysa lärares perspektiv på läsundervisningen i tidiga skolår för elever med språkstörning. Om vi som speciallärare får förståelse för hur läsutvecklingen påverkas hos elever med språkstörning och hur undervisningen på ett framgångsrikt sätt kan möta elever med språkstörning, ökar möjligheten att tidigt sätta in rätt anpassningar och stöd. Studien har utgått från en kvalitativ forskningsansats, eftersom vi ville undersöka lärares perspektiv. Datainsamlingsmetoden var kvalitativa intervjuer av tio lärare. Vi valde medvetet ut lärare som hade erfarenhet av att undervisa elever med språkstörning i tidiga skolår. Vi genomförde intervjuerna i två olika kommuner. Intervjuerna var halvstrukturerade och en intervjuguide användes. De spelades in och transkriberades. I resultatet framkom olika kategorier utifrån frågor vi ställt. Dessa var, läsutveckling för elever med språkstörning, läsundervisning, anpassningar och övergripande visioner. Under några av dessa kategorier framkom underkategorier. Under läsundervisning framkom följande, avkodning, läsförståelse, ordförråd och multimodala arbetssätt. Vid kategorin anpassningar framkom underkategorierna, visuellt stöd, digitala hjälpmedel, förförståelse och vuxenstöd. Det självständiga arbetet har utgått från The Simple View of Reading som teoretisk utgångspunkt. Utifrån resultatet blev det tydligt att delarna som kommit fram kunde härledas till The Simple View of Reading. I resultatet framkom att lärare beskriver att läsutvecklingen påverkas på olika sätt för elever med språkstörning. Dessa sätt är beroende av vilka svårigheter eleven har i språket. I resultatet tydliggjordes att det inte fanns ett arbetssätt eller en metod som passade för elever med språkstörning. Arbetssätten eller metoderna måste formas utifrån elevernas svårigheter. Vid avkodningsträning betonade lärare metoder som fokuserar på kopplingen mellan fonem och grafem. Vid arbete med läsförståelse synliggjordes gemensamt arbete med texter som framgångsrikt. Det framkom att lärarna arbetade med ord och begreppsförståelse på olika sätt för att öka elevernas ordförråd och textförståelse. Lärare beskrev även multimodala arbetssätt som gynnsamt. Vidare belystes olika anpassningar för elever med språkstörning. Det framkom att en del av anpassningarna och arbetssätten som lärarna beskrev hänger ihop. Det som är en anpassning för en lärare kan för en annan vara ett arbetssätt eller en metod för en hel klass.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mdh-46750 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Romppainen, Anna-Karin, Persson, Frida |
| Publisher | Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | LÄRARUTBILDNINGEN, |
Page generated in 0.013 seconds