Syfte. Denna studie undersöker om socialsekreterares bedömningar av ungdomar som begått brott skiljer sig åt i relation till ungdomens kön. Studien är avgränsad till att innefatta unga lagöverträdare och huruvida de har behov av fortsatt kontakt med socialtjänsten efter att påföljden är genomförd. Studiens teoretiska referensram är baserad på socialkonstruktionism samt genusteori. Metod. En kvantitativ metod ligger till grund för studien. Två enkäter innehållandes två vinjetter vardera utformades och skickades ut via mejl till socialsekreterare verksamma i mellersta Sverige. Enkäterna skiljer sig åt i ett avseende - hälften av respondenterna har fått en enkät som består av två vinjetter där ungdomarna har flicknamn, och de resterande respondenterna har fått en enkät där vinjetterna innefattar pojknamn. Förutom namnen är vinjetterna identiska. Resultat. Svaren som enkäterna genererade visar inte några signifikanta skillnader kring socialsekreterares bedömningar i relation till kön, varken sett till oro, lämplig insats eller skydds- och riskfaktorer. Slutsats. Utifrån respondenternas svar har det inte varit möjligt att utläsa några skillnader mellan ungdomarnas kön. Dock går det inte utesluta förekommandet av könsskillnader inom socialtjänstens arbete med ungdomar då studiens resultat enbart är baserat på de resultat som genererats utifrån vinjetterna. Detta innebär att svaren kanske inte hade blivit desamma i verkligheten. / Aim. This study examines differences in social workers’ assessments of youths in relation to gender and whether they have the need for continued contact with the social services after the sentence is completed. The theoretical framework of this study is based on social constructionism and gender theory. Method. This study was carried out using a quantitative method. Two surveys consisting of two vignettes each was constructed and sent by email to social workers in central Sweden. The surveys differed in only one aspect - half of the respondents received a survey consisting two vignettes in which the youths had girl names, and the other half received a survey consisting vignettes with boy names. Hence, the surveys were constructed to be differentiated by gender. Results. The analysis of the responses generated revealed no significant differences regarding social workers’ assessments in relation to gender - not for concern, intervention or protective- and risk factors. Conclusion. The study’s result has not detected any differences between the two genders included in the survey. However, it is not tenable to exclude gender differences in social work with youth as the results of this study are not fully generalizable, due to the choice of method. The answers might have differed if it was real cases.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hj-31067 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Hjort af Ornäs, Anna, Lithman, Charlotta |
| Publisher | Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds