På grund av Coronapandemins utbredning har Folkhälsomyndigheten givit ut rekommendationer att organisationer ska tillämpa distansarbete i den mån den är möjligt för sina anställda (Folkhälsomyndigheten 2020). Vår kvalitativa studie har till syfte att ge läsaren en större förståelse gällande arbetstagares upplevelser kring Work-Life Balance och påtvingat distansarbete till följd av en pandemi. Mer ingående önskar vi ge läsaren en ökad förståelse om hur distansarbetet påverkar arbetstagares livspussel. Det vill säga hur det påverkar balansen mellan de två livssfärerna arbetsliv och övrigt liv. Vidare vill vi också ge läsaren en större kännedom om arbetstagares upplevelser gällande användning av strategier för särskiljning av arbetsliv och övrigt liv. Studiens teoretiska referensram presenterar en blandning av mer traditionella teorier och modeller tillsammans med mer moderna. Teorin uppmärksammar i stora drag distansarbete som arbetsform, Work-Life Balance som fenomen samt olika strategier för att hantera gränsdragningsproblematik mellan sfärerna. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats i vårt val av metod och det empiriska materialet har insamlats med hjälp av tio onlineintervjuer. Respondenterna är tjänstemän inom Karlstad kommun och har arbetat hemifrån på distans under en tid på minst tre månader. Samtliga intervjuer har spelats in och ordagrant transkriberats inför analysprocessen. En tematisk analysmetod har använts för analys av det insamlande materialet. Studiens syfte besvaras genom uppsatsens två frågeställningar. Studiens slutsatser är att det påtvingade distansarbetet bidrar till bättre upplevelse av balans i arbetstagares livspussel. Distansarbetet medför flertalet fördelar såsom mer flexibilitet och frihet samt att det frigör mer tid. Det övriga livets sfär upplevs gå vinnande ur distansarbetet till följd av Coronapandemin. Samtliga respondenter menar att det finns fler fördelar än nackdelar med arbetsformen vilket gör att de önskar arbeta vidare på distans i viss utsträckning även efter Coronapandemin. Strategier används i olika utsträckningar hos arbetstagarna för att särskilja sfärerna. Vi har noterat att den rumsliga uppdelningen har mest betydelse. Det är viktigt för många att ha en avskild arbetsplats i sitt hem där arbete kan ske ostört. Även anpassning till tid och familjemedlemmar ses som värdefulla strategier när det kommer till att skapa gränser. Vidare kan vi fastställa att individer växlar mellan att ibland sätta tydliga gränsdragningar mellan sfärerna och ibland mindre markanta. Detta växlande kan betraktas som en betydande strategi för att främja upplevelsen av balans i tillvaron. Vi avslutar studien med en sammanfattande diskussion gällande uppsatsens resultat, metod samt förslag till vidare forskning.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-85049 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Kalfas, Diana, Lassen, Pål |
| Publisher | Karlstads universitet, Handelshögskolan (from 2013) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds