Det har gjorts stora framsteg i Sveriges med jämställdhet gällande utbildning och höga positioner inom den privata- och offentliga sektorn. Däremot är det längre kvar till jäm-ställdhet i hemmet där kvinnor arbetar mer än män. Innan första barnet har kommit är det små skillnader men efter det är det kvinnorna som gör mer obetalt arbete och mindre betalt arbete. Den här studien syftar till att undersöka sambandet mellan föräldraskap och inställning till jämställdhet. Teorin utgår från att uppdelningar som görs i hemmet är kopplade till könsroller som uttrycks starkare vid inträde i föräldraskap samt ”Worklife balance” och capabilities-teorin som utgår från att föräldraskapet accentuerar viljan till jämställdhet. Studien baseras på datamaterialet ”ISSP 2012 - Åsikter om fa-miljeliv och arbete”, där urvalet består av kvinnor och män som är respektive inte är föräldrar i åldrarna 18-95 år. Resultatet presenteras med en univariat, bivariat och multi-variat analys. Resultatet i studien visar att icke-föräldrar är mer positivt inställda till jämställdhet än föräldrar och att ju fler barn en person har desto mer negativt inställda blir de. Detta när vi testar bakomliggande faktorer som kön, utbildningsnivå, ålder, må-nadsinkomst och arbetssituation. Det är ett negativt samband och det är statistiskt signi-fikant på 95% nivå.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:su-156871 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Nilsson, Jenny |
| Publisher | Stockholms universitet, Sociologiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds