Studien syftar till att undersöka hur lärare arbetar med skrivförmågan i årskurs 4–6 och om de ser några skillnader inom skrivförmågan mellan pojkar och flickor samt hur de i så fall motverkar dessa skillnader. Nejman (2020) menar att skillnaderna i betyg mellan pojkar och flickor är ett av skolans största likvärdighetsproblem. Resultatet i studien bygger på åtta kvalitativa intervjuer av semistrukturerad karaktär med lärare som är yrkesverksamma och antingen undervisar eller har undervisat i svenskämnet. Resultatet diskuteras genom det sociokulturella perspektivet och vad tidigare forskning säger om ämnet. Undersökningens resultat visar att de flesta lärare i denna studie arbetar med genrepedagogik i klassrummet. Det visar också att lärarlegitimation spelar roll i relation till användandet av arbetssätt och metoder för skrivförmågan. En viktig faktor som nämns av flera av lärarna i studien är att läsning stärker skrivförmågan. Att det finns skillnader mellan pojkar och flickor inom skrivförmågan är något som både forskning och resultatet av intervjuerna visar, däremot är det få lärare som uttrycker att de använder sig av några arbetssätt i klassrummet för att minska dessa skillnader. Det som är av betydelse menar lärarna är klassrumsplaceringen.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-84613 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Klarqvist, Emma |
| Publisher | Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur (from 2013) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0027 seconds