Sociala medier är en stor del av vår vardag och Instagram som social plattform används som ettsocialiseringsverktyg av en stor andel unga individer idag. Unga kvinnor visar en generellthögre utsatthet jämförelsevis med unga män när det kommer till risk för negativ påverkan påsjälvkänsla och kroppsuppfattning. Denna studie undersökte det eventuella samband som finnsmellan Instagram-användning och försämrat välmående, utifrån begrepp så som självbild,kroppsideal och objektifiering. Detta genomfördes utifrån empiriinsamling av 8 kvalitativaintervjuer av semistrukturerad karaktär med unga kvinnor mellan 22 och 25 år. Studiens syftevar att skapa en uppfattning om hur de använder Instagram samt skapa en förståelse för hurdetta påverkar dem. Till hjälp analyserades empirin med Erving Goffmans (1959) teori omintrycksstyrning, Tomar J. Scheffs (1994) teori om sociala band, samt utifrån ettgenusperspektiv med begreppet genuskontraktet av Yvonne Hirdman (2001) ochperformativitet av Judith Butler (2007), samt objektifieringsteorin av Barbara Fredrickson ochTomi-Ann Roberts (1997). Studiens resultat ger en uppfattning om att unga kvinnor ärmedvetna om de ideal som finns på Instagram, och är något som upprätthålls och i viss månäven eftersträvas. De normer, ideal och beteenden som är dominerande på Instagram följs, trotsupplevelsen av att idealet är medskapare av en osund kroppsuppfattning. Den makt somInstagram utgör, skapar en negativ självbild hos dess användare. / Social media is a big part of our everyday lives and Instagram as a social platform is used as asocialization tool by a large proportion of young individuals today. Young women show agenerally higher vulnerability compared to young men when it comes to the risk of negativeeffects on self-esteem and body image. This study examined the possible link betweenInstagram use and impaired well-being, based on concepts such as self-image, body ideal andobjectification. This was conducted on the basis of empirical collection of 8 qualitativeinterviews of a semi-structured nature with young women between the ages of 22 and 25. Thepurpose of the study was to create an idea of how they use Instagram and create anunderstanding of how this affects them. To help the empirical analysis was analyzed withErving Goffman's (1959) theory of impression control, Tomar J. Scheffs' (1994) theory of socialties, and from a gender perspective with the concept of the gendercontract by Yvonne Hirdman(2001) and performativity by Judith Butler (2007), and objectification theory by BarbaraFredrickson and Tomi-Ann Roberts (1997). The results of the study give a perception thatyoung women are aware of the ideals that exist on Instagram, and are something that ismaintained and to some extent also sought. The norms, ideals and behaviors that are dominanton Instagram are followed, despite the experience that the ideal is a co-creator of an unhealthybody image. The power of Instagram creates a negative self-image among its users.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hh-47533 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Hansson, Ulrika, Djurberg, Lisen |
| Publisher | Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0019 seconds