Den här uppsatsen analyserar och jämför skildringar av konsumtion i Karin Boyes Astarte (1931) och Denise Rudbergs storlek 37 (2002). Detta görs utifrån teoretiska utgångspunkter i Zygmunt Baumans tankar om konsumtionssamhället, samt texter av Max Weber, Walter Benjamin och Giorgio Agamben som diskuterar kapitalismens förhållande till religionen. I Astarte är religionen framträdande som tematik och metaforik i relation till konsumtionen, och det som skildras är ofta hur konsumtionen ersätter religionen, men också hur dessa liknar varandra. I storlek 37 är konsumtionen starkt kopplad till identiteten, och fungerar både som en trygghet och ett måste. Skillnaderna i romanernas skildringar återspeglar konsumtionens roller under två olika tidsperioder: i Astarte är konsumtionen ett relativt nytt fenomen i sin moderna bemärkelse, och i storlek 37 är den i högre grad central för tillvaron, och som sådan mer oreflekterad och självklar. I Astarte finns en tydlig kritik mot konsumtionen, som förs fram genom skildringar av den som ett ändlöst begär eller en illusion. I storlek 37 kan konsumtionen stundtals problematiseras, men framstår som oundviklig. / This essay analyzes and compares depictions of consumption in Karin Boye’s Astarte (1931) and Denise Rudberg’s storlek 37 (2002). The theoretical framework consists primarily of Zygmunt Bauman’s thoughts on the consumer society, as well as texts by Max Weber, Walter Benjamin and Giorgio Agamben discussing capitalism’s relationship to religion. In Astarte, religion is a prominent theme, and often used metaphorically in relation to consumption. Consumption is often depicted as replacing religion, in a way that emphasizes a resemblance between them. In storlek 37, consumption is strongly connected to identity, and functions both as a certainty and a must. The differences between the depictions in the two novels reflect the roles of consumption in two different eras: in Astarte, it is a relatively new phenomenon in its modern sense, and in storlek 37 it has become more central to human life, often occuring without reflection and perceived as a matter of course. Astarte sets out a visible critique of consumption, depicting it as an endless desire or an illusion. In storlek 37, consumption is sometimes questioned, but portrayed nevertheless as inevitable.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:su-155513 |
Date | January 2018 |
Creators | Lundin, Felix |
Publisher | Stockholms universitet, Institutionen för kultur och estetik |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0121 seconds