<p> Syftet med denna uppsats är att belysa fenomenet <em>homestaging </em>i teori och praktik, med huvudinriktning på geografisk betydelse.</p><p> </p><p>Begreppet homestaging skapades på 1970-talet i USA och har funnits i Sverige sedan slutet av 1990-talet, men det är först på 2000-talet som det har blivit ett allmänt begrepp.</p><p> </p><p>Vi har för avsikt att jämföra homestagingens betydelse i ett litet samhälle, en mellanstor stad och en större stad. Då vi även är nyfikna på om det finns en geografisk skillnad, valde vi även att jämföra två likvärda orter i norra och södra Sverige.</p><p> </p><p>Vi har gjort enkätundersökningar på tre mäklarfirmors kontor i Ljusdal, Gävle, Stockholm och Vimmerby, för att ta reda på om de använder sig av homestaging och vad de har för tankar kring fenomenet. Vi valde dessa fastighetsmäklarfirmor då de har kontor på samtliga fyra orter vi valt att titta närmare på, och för att de har en relativt stor marknadsandel.</p><p>Vi har även intervjuat tre kvinnor som arbetar med homestaging för att ta del av deras arbetssätt, syn på yrket och dess framtid.</p><p> </p><p>I uppsatsen belyser vi också homestaging som en upplevelse och hur bostadsspekulanter kan påverkas med hjälp av ”upplevelserummet”.</p><p> </p><p>Begreppet avdragsrätt och hur tilläggstjänster behandlas skatterättsligt, granskas även i uppsatsen.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:hig-3789 |
| Date | January 2009 |
| Creators | Trogen, Lina, Eriksson, Therese |
| Publisher | University of Gävle, Department of Business Administration and Economics, University of Gävle, Department of Business Administration and Economics |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.0026 seconds