<p>Flygets utsläpp skall reduceras med 50 % till år 2050, – flygbranschen måste därför möjligöra för alternativa lösningar. Taxfreevarornas hanter-ing är en av flera behjälpliga lösningar som kan innebära miljö- och eko-nomiska vinster för flygbolagen Ett annat kontribut av en förändring är säkrare flygningar, både för kabinpersonalen och resenärerna. Uppsatsen forskningsfrågor är följande:</p><p><em>Vilka orsaker bidrar till att taxfreehantering-en inte har förändrats? Hur kan innehållet och utvecklingen av tilläggs-tjänsten beskrivas och förstås? Hur ser konsumtionsbeteendet ut hos svenska flygresenärerna beträffande taxfreevaror? <strong><p>Syfte</p>Uppsatsens syfte är att bidra med kunskap om varför taxfreehanteringen inte har förändrats. Mer preciserat är syftet att presentera en genomgång av nya forskningsresultat om taxfrees roll inom flygets framtid. Detta pa-ras med en enkätundersökning, där huvudfrågeställningarna avser mäta re-senärernas attityder till förändringar i nuvarande taxfreehantering. Under-sökningen kommer även mer ingående undersöka resenärernas attityder till förändringar i systemet, konsumentbeteende och taxfrees klimatpåver-kan. <strong><p>Metod</p>: Metoden är uppdela i två faser. Första fasen är en förstudie som bygger på kvalitativa intervjuer med experter verksamma inom flygbranschen. Fas två behandlar en enkätstudie med syfte att undersöka flygresenärernas atti-tyder till taxfreehanteringen och dess miljöpåverkan. <strong><p>Resultat:</p>Resultatet påvisar att majoriteten av respondenterna har en positiv inställ-ning till förändringar av taxfreehanteringen som bidrar till enklare hanter-ing för dem själva och som bidrar till minskade utsläpp. Mest uppseende-väckande är att respondenterna inte är medvetna om att taxfreevarorna på-verkar flygets utsläpp. Experterna är inte förvånade över resultat men un-derstryker att branschens förslag på förändringar inte är tillräckligt bra för att förändra den lag som reglerar taxfreehandeln. En möjlig omstrukture-ring av dagens taxfreehantering kan bli möjlig utan negativa effekter på resenärernas konsumtionsbeteende eller miljön. Öka generaliserbarheten ytterligare. En större och mer omfattande studie angående privata bran-schers beslutsfattande arbete vid situationer där lagar måste anpassas till utvecklingen. </strong></strong></strong></em></p>

<p>Förväntningsgapet inom revisionen är en sedan länge identifierad problematik för revisorer och revisionsbyråer. Ett förväntningsgap uppstår då beställaren av en revisionstjänst har en uppfattning av vad som ska innefattas i tjänsten vilken inte stämmer överrens med vad revisorn menar är dennes jobb. Uppsatsens syfte är att beskriva mikroföretagares syn på förväntningsgap utifrån deras relation med sin revisor och sedan analysera om det finns indikationer på ett samband mellan ett upplevt eller icke upplevt förväntningsgap och mikroföretagares inställning till frivillig revision.För att uppfylla uppsatsens syfte har vi intervjuat fem stycken mikroföretagare. Resultatet visar att ingen av de intervjuade mikroföretagarna upplever något förväntningsgap i deras relation till sin revisor. Vi analyserar och presenterar tänkbara anledningar till det obefintliga förväntningsgapet. Resultatet visar också på tydliga indikationer på ett samband mellan icke upplevt förväntningsgap och positiv inställning till frivillig revision.</p> / <p>The expectation gap in audit has for auditors and audit firms been an identified problem for a long time. An expectation gap arises when the client has expectations of what the service should contain which does not agree with what the auditor means is his or her duty. The purpose of this paper is to describe the owners of micro enterprise’s view on the expectation gap on the basis of their relation to their auditor and also analyse if there are indications on a connection between an experienced or non-experienced expectation gap and the owners of a micro enterprise’s attitude towards voluntary audit.We have interviewed five owners of micro enterprises in order to fill the purpose of this paper. The results of the study show that none of the micro enterprise owners’ experience an expectation gap in the relationship between them and their auditor. We analyse and present plausible reasons for the non-existing expectation gap. The results also show legible indications of a connection between the non-experienced expectation gap and a positive attitude towards a voluntary audit.</p>

Flygets utsläpp skall reduceras med 50 % till år 2050, – flygbranschen måste därför möjligöra för alternativa lösningar. Taxfreevarornas hanter-ing är en av flera behjälpliga lösningar som kan innebära miljö- och eko-nomiska vinster för flygbolagen Ett annat kontribut av en förändring är säkrare flygningar, både för kabinpersonalen och resenärerna. Uppsatsen forskningsfrågor är följande: Vilka orsaker bidrar till att taxfreehantering-en inte har förändrats? Hur kan innehållet och utvecklingen av tilläggs-tjänsten beskrivas och förstås? Hur ser konsumtionsbeteendet ut hos svenska flygresenärerna beträffande taxfreevaror? Syfte Uppsatsens syfte är att bidra med kunskap om varför taxfreehanteringen inte har förändrats. Mer preciserat är syftet att presentera en genomgång av nya forskningsresultat om taxfrees roll inom flygets framtid. Detta pa-ras med en enkätundersökning, där huvudfrågeställningarna avser mäta re-senärernas attityder till förändringar i nuvarande taxfreehantering. Under-sökningen kommer även mer ingående undersöka resenärernas attityder till förändringar i systemet, konsumentbeteende och taxfrees klimatpåver-kan. Metod : Metoden är uppdela i två faser. Första fasen är en förstudie som bygger på kvalitativa intervjuer med experter verksamma inom flygbranschen. Fas två behandlar en enkätstudie med syfte att undersöka flygresenärernas atti-tyder till taxfreehanteringen och dess miljöpåverkan. Resultat: Resultatet påvisar att majoriteten av respondenterna har en positiv inställ-ning till förändringar av taxfreehanteringen som bidrar till enklare hanter-ing för dem själva och som bidrar till minskade utsläpp. Mest uppseende-väckande är att respondenterna inte är medvetna om att taxfreevarorna på-verkar flygets utsläpp. Experterna är inte förvånade över resultat men un-derstryker att branschens förslag på förändringar inte är tillräckligt bra för att förändra den lag som reglerar taxfreehandeln. En möjlig omstrukture-ring av dagens taxfreehantering kan bli möjlig utan negativa effekter på resenärernas konsumtionsbeteende eller miljön. Öka generaliserbarheten ytterligare. En större och mer omfattande studie angående privata bran-schers beslutsfattande arbete vid situationer där lagar måste anpassas till utvecklingen.

Förväntningsgapet inom revisionen är en sedan länge identifierad problematik för revisorer och revisionsbyråer. Ett förväntningsgap uppstår då beställaren av en revisionstjänst har en uppfattning av vad som ska innefattas i tjänsten vilken inte stämmer överrens med vad revisorn menar är dennes jobb. Uppsatsens syfte är att beskriva mikroföretagares syn på förväntningsgap utifrån deras relation med sin revisor och sedan analysera om det finns indikationer på ett samband mellan ett upplevt eller icke upplevt förväntningsgap och mikroföretagares inställning till frivillig revision.För att uppfylla uppsatsens syfte har vi intervjuat fem stycken mikroföretagare. Resultatet visar att ingen av de intervjuade mikroföretagarna upplever något förväntningsgap i deras relation till sin revisor. Vi analyserar och presenterar tänkbara anledningar till det obefintliga förväntningsgapet. Resultatet visar också på tydliga indikationer på ett samband mellan icke upplevt förväntningsgap och positiv inställning till frivillig revision. / The expectation gap in audit has for auditors and audit firms been an identified problem for a long time. An expectation gap arises when the client has expectations of what the service should contain which does not agree with what the auditor means is his or her duty. The purpose of this paper is to describe the owners of micro enterprise’s view on the expectation gap on the basis of their relation to their auditor and also analyse if there are indications on a connection between an experienced or non-experienced expectation gap and the owners of a micro enterprise’s attitude towards voluntary audit.We have interviewed five owners of micro enterprises in order to fill the purpose of this paper. The results of the study show that none of the micro enterprise owners’ experience an expectation gap in the relationship between them and their auditor. We analyse and present plausible reasons for the non-existing expectation gap. The results also show legible indications of a connection between the non-experienced expectation gap and a positive attitude towards a voluntary audit.

Inom revisionsbranschen upptar tilläggstjänster en betydande del av tjänsteutbudet. Utöver revision erbjuder revisionsbyråerna även tjänster inom redovisning, skatt och rådgivning. Forskning visar att när tilläggstjänster och revision säljs till samma kund så uppstår en synergieffekt som inom forskningsvärlden benämns kunskapsöverföring. Denna synergieffekt har enligt forskarna en positiv inverkan på revisionen vilket i sin tur kan leda till en effektivare revision. Mot denna bakgrund har denna studie som mål att ta reda på vad som konkret bidrar till att kunskapsöverföring kan uppstå inom en revisionsbyrå.Ett delsyfte är att studien ska fungera som en kartläggning av vad kunskapsöverföring kan innebära för revisorers dagliga arbetsuppgifter i praktiken. Eftersom effekten kunskapsöverföring uppstår mellan olika tjänsteområden och avdelningar har studien även som delsyfte att undersöka vilken betydelse kommunikation har för effektens uppkomst.På grund av studiens explorativa karaktär och vår frågeställning valde vi att genomföra dubbla metoder vilket innebar både intervjuer och enkäter. För att utöka vår förståelse och skapa underlag för enkäten genomförde vi sex intervjuer med fem auktoriserade/godkända revisorer och en konsult. Dessa respondenter representerar fem olika revisionsbyråer, varav fyra var big-4 byråer. Efter intervjuerna genomfördes även en enkätundersökning baserad på intervjuernas resultat som vände sig till alla auktoriserade/godkända revisorer i Sverige.Den teoretiska referensramen utgår från den tidigare arkivforskning som gett indikationer på kunskapsöverföringens existens inom revisionsbranschen. Utöver detta behandlas även forskning kring revisorns oberoende samt revisionskvalitet. För att anknyta till studiens delsyfte kring kommunikation presenteras även teorier kring överföring av kunskap.Resultaten från intervjuerna och enkäten presenteras i empirin tillsammans inom gemensamma teman utifrån vilka bidragande effekter vi har hittat. Dessa teman är förberedande arbete och förvarningar, användande av andras arbete, kommunikation, informationsvärdering samt påverkan på revisionsprocess. Empirikapitlet avslutas med två egna förklaringsmodeller för fenomenet kunskapsöverföring.Studien visar att revisorerna i stor utsträckning anser att kunskapsöverföring existerar. Revisorer kan effektivisera revisionsprocessen genom användande av det arbete som andra konsulter gjort under året samt få förvarningar som bättre förbereder dem inför revisionen. Kommunikation är nödvändig för att dessa faktorer ska kunna uppstå och revisorerna värderar information från konsulter individuellt sett. De förklaringsmodeller vi konstruerade kan till 38 % respektive 55 % förklara vad som bidrar till att kunskapsöverföring uppstår mellan tilläggstjänster och revision. / Within the audit industry, non-audit services constitute a significant part of the services that is offered. In addition to auditing, the audit firms also offer services within accounting, tax and advisory. Research has shown that a synergy effect known as knowledge spillover occurs when audit and non-audit services are sold to the same customer. According to the researchers, this synergy effect has a positive influence on the audit service which in turn could lead to a more efficient audit process. With this in mind, this study aims to find out which factors that contributes to the occurrence of knowledge spillover within an audit firm.A subsidiary aim is that the study shall work as an investigation of what knowledge spillover can mean for the daily work tasks of auditors. Since the knowledge spillover effect occurs between different service areas and departments, the study also aims to discover how communication can affect the emergence of the effect.Because of our research question and the explorative character of the study, we choose to perform mixed methods i.e. both interviews and surveys. With the purpose of expanding our understanding and create a basis for our survey, six interviews were performed with five APCs and one advisory consultant. These respondents represented five different audit firms, of which four were big-4. After this, a survey based on the results of the interviews was distributed to all APCs in Sweden.The theoretical framework sets out from earlier archival research that has indicated that knowledge spillover exists within the audit industry. Apart from this, research within the area of auditor independence and audit quality will also be presented. To link with the study’s subsidiary aim regarding communication, theories within the area of knowledge transfer will also be discussed.The empirical findings from the interviews and the survey are presented together in themes based on the contributing effects we’ve found. These themes are preparatory work and warnings, using the work of others, communication, information, evaluation and impact on the audit process. The chapter is then ended with two of our own explanatory models for the phenomenon of knowledge spillover.The results show that auditors to a great extent find that knowledge spillover exists. Accountants can streamline the audit process by using the work of other consultants performed during the year and also by getting early warnings that better prepare them for the audit. Communication is necessary for these factors to occur and auditors’ values information they receive from consultants individually. The explanatory models constructed can explain what factors that contributes to knowledge spillover between audit and non-audit services to 38 % respectively 55 %

Vår bakgrund till detta arbete grundar sig på individens föränderliga konsumtionsmönster, där till exempel e-handeln sedan länge är etablerad och tar stora marknadsandelar varje år. Parallellt är vi i Sverige allt mer på väg mot ett tjänstesamhälle, där vi kontinuerligt söker en smidigare och effektivare vardag. Dessa faktorer gör att vi i allt större utsträckning utgår ifrån det egna hemmet och vänder oss till leverantörer som kan möta det behovet genom att t.ex. leverera fram till dörren eller erbjuda geografiskt obundna lösningar. Vårt syfte med denna uppsats är att utreda hur bostadsbolagen ser på tilläggstjänster idag och vilka förutsättningar som krävs för att de skall kunna erbjuda tilläggstjänster på ett både praktiskt och ekonomiskt lönsamt sätt. Därför har vi gjort ett antal semistrukturerade intervjuer med ett urval av fastighetsbolag som representerar kommersiella, allmännyttiga och privata hyresbolag. Gemensamt för dessa är att deras fastigheter dagligen nyttjas som handelsplats av externa aktörer utan att generera fastighetsbolagen intäkter. Fastighetsbolagen själva är inte fullt medvetna om att de är en viktig del i den handelsplats som deras fastighet representerar, dels för att utbudet inte balanserar efterfrågan på marknaden och dels för att aktiviteterna inte direkt påverkar deras kärnverksamhet. Fastighetsbolagen kan idag bara påverka sina intäkter genom att optimera kvadratmetrarna som byggrätten medger och naturligtvis maximerar de därför de uthyrnings-/försäljningsbara ytorna och balanserar det med ett kostnadseffektivt projekt. För att nyansera förutsättningarna och den potentiella utvecklingen ytterligare så har vi också intervjuat branschorganisationer som representerar både hyresgästerna och fastighetsbolagen, samt mött ett par PropTech-bolag.  Vi kan konstatera att fastighetsbolagen idag i princip bara erbjuder bredband/TV som en självklar tilläggstjänst även om många av dem har något eller några ytterligare erbjudanden för sina hyresgäster. Vissa av respondenterna berättade också om olika testbäddar och pilotprojekt som de prövar. Vi fick många kommentarer gällande riskerna med att erbjuda tilläggstjänster, främst i frågan om vad som händer om produkterna/tjänsterna inte håller kvalitén och hur en sådan situation skulle kunna skada fastighetsbolagens varumärke. Av de som kunde tänka sig att arbeta mer med tilläggstjänster ville den absoluta majoriteten kontraktera externa leverantörer, som tar hela ansvaret. Bara ett av bolagen ville erbjuda tjänsterna “in house”, för att på så vis kunna kvalitetssäkra tjänsterna. Hyresgästföreningen berättade att de ser att hyresgästerna köper allt fler tjänster och är därför positivt inställda till att fastighetsbolagen erbjuder tilläggstjänster – så länge det är valfritt och så länge det finns ett tillräckligt stort utbud av leverantörer. PropTech-bolagen och även organisationen Fastighetsägarna hade en gemensam syn på utvecklingen. De tror att tilläggstjänster kommer att generera en relevant andel av fastighetsbolagens intäkter i framtiden. De anser också att det måste ske via en digital plattform som leverantörer och fastighetsbolagen ansluter sig till. Vår reflektion är att fastighetsbolagen behöver ta del av den data som passerar igenom fastigheterna kontinuerligt, och med den få en tydlig uppfattning om hur de kan optimera sina fastigheter för den handel som redan sker där idag. Med en effektivare och logistiskt sett bättre handelsplats där fastigheterna är anpassade för sina brukares behov skapas ekonomiska incitament som kan göra fastighetsbolagen till en av de stora vinnarna på denna marknad. Fastighetsbolagen sitter på nyckeln till denna förändring eftersom de är en viktig möjliggörare till denna utveckling.  Fastighetsbolagen behöver äga relationen och för det krävs det ett nära och genuint samarbete mellan de olika aktörerna, framförallt måste det ske en stor kunskapsöverföring. Då skapas värde i form av bättre service till lägre priser för de som nyttjar fastigheterna. Leverantörerna som idag har sina kunder i fastigheterna kommer att få en bättre tillgänglighet och effektivare distribution och därmed lägre kostnader. Det är här de ekonomiska incitamenten skapas, av leverantörens besparingar kan fastighetsägaren ta en del som då blir drivkraften för den omställning de behöver genomföra. Denna intäkt för fastighetsbolagen har vi valt att kalla “Den andra hyran”. Konceptet kräver att man bygger upp ett stort förtroende mellan alla inblandade, och allt eftersom kraven på datasäkerhet för den enskilde individen skärps är det otroligt viktigt att man som fastighetsbolag planerar för och utgår från ett system som redan i grunden är byggd med säkerhet och integritet i fokus. Detta är troligtvis också en förutsättning för att överhuvudtaget kunna implementera ett system som ska kunna växa med brukarna. / Our background for this thesis is based on the changing consumer patterns in our society, where e-commerce now has been established for a long time and takes more of the market shares every year. In parallel to this, we are increasingly moving towards a service society in Sweden, where we continually seek a smoother and more efficient everyday life. More and more of the commerce is executed from and in our own homes and we turn to suppliers that can meet this demand by, for example, delivering our goods to the door or offering geographically unbounded solutions. The purpose with this work is to investigate how housing companies look at additional services today and what conditions are required for them to offer additional services in a practical and economically viable manner. Therefore, we have done semi-structured interviews with a number of property owners from both commercial, public and private housing companies. Their common basis is that their properties are used daily as trading venues by external players without generating property owners any income. Real estate owners themselves are not fully aware that they are an important part of the trading venue their property is, partly because the supply does not meet the markets demand, and partly because these activities do not directly affect their core business. Real estate owners of today can only influence their revenue by optimizing the square meters that construction rights allow, and therefore their primary concern is to maximize the rental/sellable areas and balance them with cost-effective projects. In order to sharpen the conditions and potential development further, we have also interviewed associations representing both tenants and property owners, and we also met a few PropTech-companies.  We can see that real estate owners today, mainly only offer a solution for internet/TV as a given additional service, although many of them do have one or more offers for their guests. Some of the respondents also reported on different pilot projects they are testing. We received many comments regarding the potential risks of offering additional services, primarily as to what happens if the products/services do not maintain quality and how such a situation could damage the property owners’ brand. Out of those who would like to work more with additional services, the absolute majority would contract external suppliers who take full responsibility. Only one of the companies wanted to offer the services "in house", in order to ensure quality assured services. The tenant association told us that the tenants are using more and more services, and that the association therefore is positive about the property owners offering additional services – as long as it is optional and that there is a sufficient supply of suppliers to choose from. The PropTech-companies we talked to, and also the Real Estate Owners’ Organization, had a common view of developments. They believe that additional services will generate a relevant share of the real estate companies’ revenues in the future. They also believe that it must be done through a digital platform that suppliers and property owners join. Our insight is that property owners need to collect the data that passes through the properties continuously, and with it use the insights to optimize their properties for the trade that is already taking place today. With a more efficient and logistically better trading venue, where the properties are tailored to the needs of their users, economic incentives are created that can make real estate owners one of the major winners in this market. Property owners are at the heart of this change, as they are an important facilitator of this development. The property owner needs to own the relationships of his market, and in order to create a close and genuine cooperation between the various actors, the property owners must ensure a knowledge transfer. With that knowledge values can be added: better service at lower prices for those who use the properties, and,for the suppliers who today have their customers in the properties, better accessibility and more efficient distribution and thus lower costs. This is where the financial incentives are created - by the supplier's savings, the property owner can get a share that then becomes the driving force for the conversion they need to implement. This income for property owners is what we choose to call "The second rent". The concept requires building a high level of trust among all involved, and as the requirements for personal data security are tightened, it is incredibly important that, as a property owner, you plan and adapt a system that is built with security and integrity in focus. This is probably also a prerequisite for being able to implement a system that can grow with the users at all.

<p> Syftet med denna uppsats är att belysa fenomenet <em>homestaging </em>i teori och praktik, med huvudinriktning på geografisk betydelse.</p><p> </p><p>Begreppet homestaging skapades på 1970-talet i USA och har funnits i Sverige sedan slutet av 1990-talet, men det är först på 2000-talet som det har blivit ett allmänt begrepp.</p><p> </p><p>Vi har för avsikt att jämföra homestagingens betydelse i ett litet samhälle, en mellanstor stad och en större stad. Då vi även är nyfikna på om det finns en geografisk skillnad, valde vi även att jämföra två likvärda orter i norra och södra Sverige.</p><p> </p><p>Vi har gjort enkätundersökningar på tre mäklarfirmors kontor i Ljusdal, Gävle, Stockholm och Vimmerby, för att ta reda på om de använder sig av homestaging och vad de har för tankar kring fenomenet. Vi valde dessa fastighetsmäklarfirmor då de har kontor på samtliga fyra orter vi valt att titta närmare på, och för att de har en relativt stor marknadsandel.</p><p>Vi har även intervjuat tre kvinnor som arbetar med homestaging för att ta del av deras arbetssätt, syn på yrket och dess framtid.</p><p> </p><p>I uppsatsen belyser vi också homestaging som en upplevelse och hur bostadsspekulanter kan påverkas med hjälp av ”upplevelserummet”.</p><p> </p><p>Begreppet avdragsrätt och hur tilläggstjänster behandlas skatterättsligt, granskas även i uppsatsen.</p>

<p><strong>Bakgrund:</strong> Svenska transportföretag är utsatta för hård konkurrens från utländska företag. För attkunna överleva måste de svenska transportföretagen skapa mervärde åt sina kunder.</p><p><strong>Problemformulering:</strong> Vilka faktorer är viktiga vid utformning av tilläggstjänster för att svenskatransportföretag ska nå långsiktig överlevnad?</p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet med detta arbete är att analysera och utvärdera transportköpande företags behov avtilläggstjänster.</p><p>Metod: Uppsatsen har ett hermeneutiskt synsätt. Författarna använder sig av en kombination avkvalitativa och kvantitativa undersökningsmetoder för att generera en djupare förståelse ochmöjlighet att dra vissa slutsatser. Forskningsansatsen är deduktiv.</p><p><strong>Teorier:</strong> De teorier som används i uppsatsen är: Mervärdesteorin, Involveringsteorin, Nätverkssynsättet.</p><p><strong>Empiri:</strong> Empirin består av primärdata inhämtad via intervjuer och enkäter med representanter fråntransportköpande företag.</p><p><strong>Resultat/Analys:</strong> Vi har kommit fram till att majoriteten av de tillfrågade företagen i dennaundersökning har önskemål om att få ta del av transportföretagens tilläggstjänster och att eventuellti samråd med dessa även utveckla nya.</p><p><strong>Slutsats:</strong> Transportköpande företag är i hög utsträckning höginvolverade i transporter. De är därförmottagliga för relationsmarknadsföring. Detta möjliggör för svenska transportföretag att interageramed kunderna. Genom värdeskapande aktiviteter med kunderna kan tilläggstjänster skapas och ettmervärde uppstår för båda parter.</p> / <p><strong>Background:</strong> Swedish transport companies are facing strong competition from foreign companies. To survive, the Swedish transport companies have to create value for its customers.</p><p><strong>Problem definition:</strong> What factors are important in the definition of additional services to Swedish transport companies to achieve long‐term survival?</p><p><strong>Purpose:</strong> The purpose of this work is to analyze and evaluate transport buying companies need of additional services.</p><p><strong>Method:</strong> This bachelor essay has a hermeneutical approach. The authors use a combination ofqualitative and quantitative research methods to generate a deeper understanding and ability todraw some conclusions. The research approach is deductive.</p><p><strong>Theories:</strong> The theories used in the essay is: Value theory, Involvement theory,</p><p><strong>Empiric:</strong> The empirical data consists of primary data gathered through interviews and questionnaire swith representatives from the transport buyers.</p><p><strong>Results/Analysis:</strong> We have found out that the majority of the companies surveyed in this study want to take part of the transport companies additional services and in consultation with these, and also develop new ones.</p><p><strong>Conclusion:</strong> Transport buying companies are often high involved in transports. They are therefore susceptible to relationship marketing. This makes it possible for Swedish transport companies tointeract with customers. By value‐adding activities with the customers the companies can create additional services and value for both parties.</p>

Bakgrund: Svenska transportföretag är utsatta för hård konkurrens från utländska företag. För attkunna överleva måste de svenska transportföretagen skapa mervärde åt sina kunder. Problemformulering: Vilka faktorer är viktiga vid utformning av tilläggstjänster för att svenskatransportföretag ska nå långsiktig överlevnad? Syfte: Syftet med detta arbete är att analysera och utvärdera transportköpande företags behov avtilläggstjänster. Metod: Uppsatsen har ett hermeneutiskt synsätt. Författarna använder sig av en kombination avkvalitativa och kvantitativa undersökningsmetoder för att generera en djupare förståelse ochmöjlighet att dra vissa slutsatser. Forskningsansatsen är deduktiv. Teorier: De teorier som används i uppsatsen är: Mervärdesteorin, Involveringsteorin, Nätverkssynsättet. Empiri: Empirin består av primärdata inhämtad via intervjuer och enkäter med representanter fråntransportköpande företag. Resultat/Analys: Vi har kommit fram till att majoriteten av de tillfrågade företagen i dennaundersökning har önskemål om att få ta del av transportföretagens tilläggstjänster och att eventuellti samråd med dessa även utveckla nya. Slutsats: Transportköpande företag är i hög utsträckning höginvolverade i transporter. De är därförmottagliga för relationsmarknadsföring. Detta möjliggör för svenska transportföretag att interageramed kunderna. Genom värdeskapande aktiviteter med kunderna kan tilläggstjänster skapas och ettmervärde uppstår för båda parter. / Background: Swedish transport companies are facing strong competition from foreign companies. To survive, the Swedish transport companies have to create value for its customers. Problem definition: What factors are important in the definition of additional services to Swedish transport companies to achieve long‐term survival? Purpose: The purpose of this work is to analyze and evaluate transport buying companies need of additional services. Method: This bachelor essay has a hermeneutical approach. The authors use a combination ofqualitative and quantitative research methods to generate a deeper understanding and ability todraw some conclusions. The research approach is deductive. Theories: The theories used in the essay is: Value theory, Involvement theory, Empiric: The empirical data consists of primary data gathered through interviews and questionnaire swith representatives from the transport buyers. Results/Analysis: We have found out that the majority of the companies surveyed in this study want to take part of the transport companies additional services and in consultation with these, and also develop new ones. Conclusion: Transport buying companies are often high involved in transports. They are therefore susceptible to relationship marketing. This makes it possible for Swedish transport companies tointeract with customers. By value‐adding activities with the customers the companies can create additional services and value for both parties.

Syftet med denna uppsats är att belysa fenomenet homestaging i teori och praktik, med huvudinriktning på geografisk betydelse.   Begreppet homestaging skapades på 1970-talet i USA och har funnits i Sverige sedan slutet av 1990-talet, men det är först på 2000-talet som det har blivit ett allmänt begrepp.   Vi har för avsikt att jämföra homestagingens betydelse i ett litet samhälle, en mellanstor stad och en större stad. Då vi även är nyfikna på om det finns en geografisk skillnad, valde vi även att jämföra två likvärda orter i norra och södra Sverige.   Vi har gjort enkätundersökningar på tre mäklarfirmors kontor i Ljusdal, Gävle, Stockholm och Vimmerby, för att ta reda på om de använder sig av homestaging och vad de har för tankar kring fenomenet. Vi valde dessa fastighetsmäklarfirmor då de har kontor på samtliga fyra orter vi valt att titta närmare på, och för att de har en relativt stor marknadsandel. Vi har även intervjuat tre kvinnor som arbetar med homestaging för att ta del av deras arbetssätt, syn på yrket och dess framtid.   I uppsatsen belyser vi också homestaging som en upplevelse och hur bostadsspekulanter kan påverkas med hjälp av ”upplevelserummet”.   Begreppet avdragsrätt och hur tilläggstjänster behandlas skatterättsligt, granskas även i uppsatsen.