<p>Syftet med studien var att undersöka om individuella omvårdnadsplaner i nutrition kunde förbättra nutritionsstatus och som en följd därav förbättra den hälsorelaterade livskvalitén hos omsorgstagarna. Studien var en jämförande kvantitativ undersökning. Den utfördes på ett kommunalt äldreboende för 36 omsorgstagare, deras medelålder var 87 år. Som riskbedömningsinstrument för undernärnäring användes MNA-SF, värdet därav sammanvägdes med bedömningen av sjuksköterskan vid ställningstagande till omvårdnadsplan i nutrition. Nattfastans längd togs också i beaktande vid upprättandet av omvårdnadsplanerna. EQ-5D användes för att mäta omsorgstagarnas hälsorelaterade livskvalité och därefter verkställdes omsorgstagarnas omvårdnadsplaner i nutrition. Omsorgstagarna följde sina omvårdnadsplaner för nutrition i fyra veckor. Därefter gjordes nya mätningar inklusive EQ-5D. Resultatet visade att det i denna studie inte fanns något samband mellan förändring i nutritionsstatus och den hälsorelaterade livskvalitén och att fyra veckor är för kort tid för att se någon skillnad i en studie som den här.</p><p> </p> / <p> </p><p>The aim for this study was to see if care plans in nutrition could improve nutritional status and thus even improve the quality of life of the caretakers<strong>.</strong> The study’s design was a comparative quantitative investigation. The study was performed in a block of municipal service flats where 36 caretakers were living; their average ages were 87 years old. Nutritional assessment was made by using MNA-SF as a screening tool for malnutrition. The result from the MNA-SF screening was combined with nursing assessment to do the care plan considering nutrition. The time for overnight fasting was also measured to be considered making the plan. EQ-5D was used to measure the caretakers’ quality of life, care plans for their nutrition were made and they were realized. The caretakers used their care plans for four weeks. Then new assessments were made inclusive the EQ-5D.The result was that there were no significant correlation between changes in nutritional status and the caretakers’ quality of life in this study and those four weeks is too short time to see any difference in a study like this.</p><p> </p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:hig-5453 |
| Date | January 2009 |
| Creators | Eriksson Salander, Kristina |
| Publisher | University of Gävle, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.0025 seconds