<p>Riksdag och regering har gett Arbetsmarknadsverket till uppdrag att bryta könsmönster i arbetslivet. Som ett resultat av detta uppdrag pågår olika Brytprojekt runt om i Sverige. Arbetsmarknadsstyrelsen vill genom Brytprojektet medverka till en mer jämställd arbetsmarknad. Man menar att Arbetsförmedlingen som institution medverkar till den rådande könssegregeringen i samhället och har därmed även möjligheten att förändra dessa förhållanden.</p><p>Min uppsats belyser detta jämställdhetsmål utifrån arbetsförmedlarens perspektiv. Syftet med uppsatsen är att beskriva arbetsförmedlarnas syn på att arbeta med ett jämställdhetsperspektiv. Delsyftet är att problematisera arbetsförmedlarnas möjlighet att i sitt arbete bryta könsmönster. Jag har använt mig av kvalitativ metod och genomfört intervjuer med fyra arbetsförmedlare på Arbetsförmedlingarna i Karlstad och Kristinehamn. Den teoretiska referensramen utgörs av teorier om kön och genus.</p><p>Resultatet av studien visar att kunskaperna om könsmönster och jämställdhet varierar kraftigt mellan de intervjuade arbetsförmedlarna och även inställningen till jämställdhet i allmänhet. Man ser en tydlig skillnad mellan de båda kontoren, där arbetsförmedlarna i Kristinehamn verkar ha ägnat mer tid åt Brytprojektet och är också mer insatta i problematiken kring jämställdhet. De visar på kunskaper om genus och könsmönster och ser Arbetsförmedlingens del i jämställdhetsproblemet. De ser ett behov av att arbeta för en mindre könssegregerad arbetsmarknad och menar att de har ett jämställdhetsperspektiv i sitt arbete.</p><p>Arbetsförmedlarna i Karlstad visar i intervjuerna inga kunskaper om genussystemet, dvs. hur könsmönster skapas och upprätthålls och de ser inte jämställdheten som ett problem. Man förklarar könssegregeringen med tradition och individens egna val och är inte medveten om genussystemets könsindelande struktur. En av intervjupersonerna visade på ett essentialistiskt tänkande, vilket inte kan sägas vara förenligt med gällande jämställdhetsmål. Intervjupersonerna i Karlstad såg varken behov av eller möjlighet att i sitt arbete verka för jämställdhet, varför man kan ifrågasätta om de har ett jämställdhetsperspektiv i sitt arbete.</p><p>I studien konstateras att arbetsförmedlarna visade olika grad av intresse och engagemang i Brytprojektet, vilket kan ha påverkat deras inställning till jämställdhet. Man kan tolka det som att kunskap om genussystemet och inställningen till jämställdhet har betydelse för hur arbetsförmedlarna ser på att arbeta med ett jämställdhetsperspektiv. Har man inte kunskaper om hur könsmönster skapas och varken ser behov eller möjlighet att som arbetsförmedlare arbeta med jämställdhet, kan jag se svårigheten i att bryta könsmönster och därmed bidra till en mindre könssegregerad arbetsmarknad.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:kau-845 |
| Date | January 2007 |
| Creators | Hallberg, Emelie |
| Publisher | Karlstad University, Division for Social Sciences |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.0027 seconds