<p>Stamcellstransplantation är en behandling mot flera livshotande</p><p>sjukdomar, exempelvis leukemi. Sjukdomsförloppet och behandlingen</p><p>påverkar familjelivet under en lång tid och det finns begränsad</p><p>kunskap om hur det påverkar unga syskon. Det övergripande syftet</p><p>med studien var att undersöka hur donerande och icke-donerande</p><p>syskon upplever och reagerar på transplantationsprocessen. Utifrån en</p><p>kunskapsöversikt formulerades syfte och frågeställningar till en</p><p>mindre intervjustudie, fyra retrospektiva kvalitativa intervjuer med</p><p>tonåringar som donerat till ett syskon. Centralt i upplevelsen var det</p><p>omtumlande beskedet om sjukdomen, oro för syskonet och att det var</p><p>självklart att hjälpa sitt syskon. Översikten visade på att donatorer</p><p>löper en ökad risk för negativa konsekvenser, samtidigt kan det</p><p>upplevas som positivt att få bidra till syskonets tillfrisknande och ha</p><p>en aktiv del i behandlingen. Donatorer kan dock uppleva att de inte</p><p>har något annat val än att donera.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:su-37337 |
| Date | January 2010 |
| Creators | Borg, Malin |
| Publisher | Stockholm University, Department of Psychology |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.0018 seconds